Translation requests/NL-1/Sv:
Det här är en svensk översättning av Wikimedia Newsletter. För översättningar på andra språk se Translation requests/NL-1.
 Välkommen |
 Grundaren |
 Tillkännagivanden |
 Projekt |
 Intervjuer |
 Press |
 Internationellt |
 Slutkommentarer |
1
edit |
| ||||||||||||||||||
|
Styrelsens förtroendemän
Jimmy Wales, grundare 
Chefredaktör
Medförfattare  |
Välkommen till Wikimedias nyhetsbrev. Här hittar du artiklar om Wikimedias senaste projekt, våra förtroendemäns verksamhet och deras idéer samt några ord från vår grundare, Jimmy Wales. Dessutom finns här de senaste rapporterna från våra kommittéer och lokala avdelningar och intervjuer med flera av de viktigaste aktörerna kring öppet innehåll, upphovsrätt och distributed research. Missa inte intervjun med Ward Cunningham på sidan 5. Missa heller inte vår pressrelease med anledning av den miljonte Wikipediaartikeln, artiklarna om firandet av Wikipedia på festivalen i Linz i Österrike eller då vi presenterade oss inför Förenta nationerna i Genève. Det här nyhetsbrevet, som kan citeras och publiceras fritt, finns tillgängligt på flera språk och i olika format. Det är ett nytt organ för den wikigemenskap, och dess styrelse, som du har varit med om att förverkliga. Låt oss gärna få ta del av dina åsikter! Berätta vad du skulle vilja se i detta nyhetsbrev i framtiden eller skriv en artikel som kan publiceras i kommande nyhetsbrev. Kommentarer och bidrag skickas till Vi vill till sist tacka alla bidragsgivare som genom sitt ekonomiska stöd hjälpt stiftelsen i år, t.ex. fact-index.com; alla dem som bidragit med artiklar, diagram, foton, musik, mm; samt alla skribenter, formgivare och översättare som gjort detta nyhetsbrev möjligt. Utan era bidrag hade det här nyhetsbrevet saknat innehåll. --WQ redaktionen
Omslag: Projekten smälter samman (Foto:J-C Chazalette)
|
2
edit
Vårt uppdrag är att göra världens samlade kunskap fritt tillgängligt för varje enskild individ på denna planet, på valfritt språk och under en fri licens, så att de kan modifiera, anpassa, återanvända eller återpublicera den efter eget gottfinnande. Och med "varje enskild person på denna planet" menar jag just detta. Vi måste alltså komma ihåg att många av de människor vi vill nå fortfarande inte har tillförlitlig tillgång till internet, om de överhuvudtaget har tillgång till internet.
Vi är ett häpnadsväckande globalt projekt som fortsätter att växa i en ofattbar takt. Lite statistik, redan allmänt känd inom wikigemenskapen, som är väl värd att ta igen: vi får 2 000 nya wikipedianer varje månad, 2 000 nya artiklar och 40 000 redigeringar varje dag -- nästan dubbelt så många sidor och redigeringar om man även räknar in diskussioner och metasidor -- och detta gäller enbart Wikipedia.
Med en fortsatt tillväxtshastighet som denna kommer vi att konfronteras med skalproblem. Gamla tillvägagångssätt kan sluta fungera då vi drar till oss alltfler människor. Vi vill upprätthålla och utveckla våra kvalitetsmål, men samtidigt förbli en öppen, vänlig och välkomnande grupp människor. Detta är en stor utmaning.
Denna utmaning kräver mycket eftertänksamhet och analys. Dessutom finns en annan absolut nödvändig ingrediens som jag alltid gillar att prata om: Kärlek. Det är inte så vanligt inom teknologiska, akademiska och vetenskapliga kretsar att tala om kärlek inom kåren, men hos oss är det och så måste det vara – alltid och utan förbehåll.
Wikigemenskapen består av människor med vitt skilda bakgrunder och med tiden kommer denna variationsrikedom bara att öka. Det enda sättet att på ett effektivt sätt koordinera våra ansträngningar för att uppnå vår målsättning, är att älska vårt arbete och att älska varandra, även då vi inte kommer överens. Ömsesidig respekt och en förståndig hållning vid meningsskiljaktigheter är grundläggande. Båda dessa får stor hjälp på vägen om vi bemöter varandra vänligt som en naturlig konsekvens av att vi tillsammans frivilligt deltar i detta fantastiskt galna roliga projekt att förändra världen.
Ingen av oss är perfekt vad gäller detta, sådan är människans verklighet. Men var och en av oss kan försöka varje dag, då vi gör redigeringar, deltar på maillistor eller IRC-kanaler och i våra privata mail, att upprätthålla en högre standard än internet annars uppmuntrar till – en standard av rationell välvilja och kärlek.
Vi har redan kommit en god bit på vägen och för att verkligen uppnå våra mål måste vi förbli hängivna och tillgivna.
Detta nyhetsbrev är en konsekvens av vår önskan att nå ut till en bredare publik. Det vänder sig till Wikimediaprojektens tiotusentals bidragsgivare och alla andra som stöder vår verksamhet.
Stiftelsen Wikimedia är resultatet av utvecklingen på Wikipedia, Wiktionary, Wikibooks, Wikiquote och Wikisource. Den exponentiella tillväxten hos dessa projekt har skapat ett behov att kunna hantera nya strukturella och funktionella utmaningar. Instanser med kapaciteten att kunna:
- ta emot donationer,
- skapa ett ekonomiskt ersättningssystem,
- söka anslag,
- administrera domännamnen och serverparken,
- publicera tryckt material, CD- och DVD-skivor och
- koordinera nya kommunikationskanaler mellan de olika projekten..
Vår önskan är att denna nya utveckling även fortsättningsvis ska omfattas av en demokratisk diskussion och att bidragsgivarna förblir den största tillgången och mest vitala kraften i Wikimedias olika projekt. Stiftelsens roll är att organisera den diskussionen och att fatta sådana beslut som ger bästa möjliga förutsättningar för underhåll, utveckling och snabbast möjliga spridning av vårt fria material.
Strävan att bevara Wikimedias grundläggande anda – öppenheten (alla är välkomna att redigera); förtroendet (ingen särskild behörighet krävs); samarbetet (genom wikitekniken); den ömsesidiga respekten (då man redigerar andras bidrag) och; donationssystemet (bidragen är frivilliga) – finns i högsta grad närvarande i den nuvarande stiftelsen och styr dess handlingar.
Under de gångna tre månaderna har vi skapat en solid grund för Wikimedias framtid:
- Vi har grundlagt ett medlemsskapsystem,
- tagit kontakt med personer och organisationer som kommer att bistå Wikimedia under kommande år,
- inlett arbetet med att söka anslag och ge Wikimedia en stabil ekonomisk framtid.
Två officiella befattningar har skapats: En till Daniel Meyer för att garantera insyn i Wikimedias ekonomi och en annan till Tim Starling för att förbättra kommunikationen med mjukvaruutvecklarna.
Vi har, i samarbete med de franska och tyska avdelningarna, varit i kontakt med förlag om distributionen av Wikipedia på CD och DVD och vi har påbörjat arbetet med att omvandla Wikipedia för tryck. En världsomfattande pressrelease släpptes i samband med den miljonte artikeln. Vi arbetar med att öka kontakterna med pressen och en större närvaro i media bl.a. med hjälp av en flerspråkig PR-kommitté.
Till sist: Vi har startat en ny officiell webbplats för stiftelsens räkning. Den kommer att ge information till allmänheten om stiftelsens roll och mål, dess många projekt, dess framtida förehavanden och planer. Webbplatsen kommer också att ge detaljerad information om stiftelsens finansiella situation (som den nuvarande webbplatsen redan gör) och erbjuda möjligheten att registrera medlemskap över nätet. Titta förbi wikimediafoundation.org under de kommande månaderna för de senaste uppdateringarna.
Alla frågor och kommentarer mottages tacksamt antingen på våra diskussionssidor [1] eller via mail: board (at) wikimedia.org.
3
edit
Administration Var kan jag hitta information om stiftelsen? Aktuell information om stiftelsen Wikimedia finns i detta nyhetsbrev, på stiftelsens maillista [2], på Wikimedias metawiki [3] och på stiftelsen egen hemsida [4] (under utveckling) Hur många personer finns det i Wikimedias styrelse? Styrelsen har fem medlemmar: Jimmy Wales, Wikimedias grundare och styrelseordförande; Angela Beesley, sekreterare, och Florence Devouard (Anthère), vice ordförande, båda är representanter utsedda av den globala wikigemenskapen; Michael Davis, styrelsens kassör (se Finanser) och, till sist, Tim Shell som är en aktiv deltagare på engelska Wikipedia och ofta kan nås på IRC-kanalen #wikimedia. Vilka officiella poster och kommittéer finns det? Daniel Mayer (Mav) är huvudansvarig för finanserna (Chief Financial Officer) och arbetar under överinseende av Michael Davis. Mayer ansvarar i första hand för att upprätta en budget [5] och sköta om balansräkningen [6]. Tim Starling är huvudkontaktperson mellan styrelsen och programutvecklarna (Developer Liaison). Utvecklarnas verksamhet kan delas upp i två huvudkategorier: Att underhålla servrarna och att utveckla mjukvaran MediaWiki. Tim Starling initierar nu en kommitté för programutvecklarna (Developer Committee) [7]. Denna kommitté, som kommer att bestå av de mest aktiva programutvecklarna, kommer bl.a. att eftersträva en formalisering av beslutsprocessen kring utvecklingsprojekten, t.ex. vad gäller framtida inriktning, inköpsbeslut och behandlingen av tekniska önskemål. Utöver detta finns inga officiella kommittéer, men det finns andra viktiga arbetsgrupper som naturligt uppstått kring arbetsuppgifter som PR-frågor och bidragsansökningar. T.ex. har Danny Wool verkat som koordinator kring en rad bidragsansökningar. Se även [8]. Hur fungerar kommunikationen mellan styrelsens medlemmar? Styrelsens verksamhet dokumenteras idag på Wikimedias metawiki [9] och kommer framöver att finnas tillgänglig på stiftelsen Wikimedias hemsida [10]. Kommunikationen sker också via mail och genom stiftelsens maillista, både listan och dess arkiv är öppen för allmänheten. Styrelsens medlemmar besöker regelbundet IRC-kanalen #wikimedia på freenode [11] och kan enkelt nås där. Ofta finns tre styrelsemedlemmar samtidigt närvarande på IRC-kanalen (antalet som ger styrelsen beslutskraft), men dessa tillfällen räknas ändå inte som officiella möten. Under den gångna sommaren har styrelsens medlemmar haft officiella sammankomster vid några tillfällen.
Dominerar Jimbo, Tim och Michael styrelsen?  Hittills har Tim och Michael haft en underordnad roll i beslutgången och i styrelsens diskussioner och det finns f.n. inga planer på att ändra detta. För att garantera att wikigemenskapens närvaro i styrelsen förblir sann, har Jimbo fattat principbeslutet att aldrig rösta emot Angela och Anthére såtillvida han inte finner att ett beslut innebär en grundläggande förändring av projektets inriktning. Det är inte särskilt troligt att detta kommer att hända eftersom såväl Angela, Anthère och Jimbo omfattas av wikigemenskapens och projektet värderingar. I praktiken ligger alltså makten i de flesta fall hos de två framröstade representanterna och Jimbo har underställt sig detta. Hur många av styrelsens beslut fattas genom omröstning? Vi föredrar att diskutera saker, att vid behov hitta kompromisser som alla kan komma överens om så att ett konsensus kan uppnås. Alla informella omröstningar som har ägt rum har varit enhälliga. Finns styrelsens verksamhet dokumenterad eller publicerad någonstans? För det mesta diskuterar vi saker på IRC-kanalen #Wikimedia på freenode, Där kan man inte bara följa styrelsen överläggningar utan aktivt delta i diskussionen och hjälpa oss då beslut ska fattas. Loggböcker över planerade IRC-möten, som den angående stiftelsens hemsida, finns publicerade på Meta och på stiftelsens egen wiki. Där finns även mötesprotokoll från andra möten. Dock samanträder vi även via privata kanaler och e-post. Det är viktigt för oss att kunna tala fritt och tänka högt utan att andra personer uppfattar det som nya direktiv eller oåterkalleliga beslut. Vår förhoppning är att vår verksamhet offentliggörs genom detta nyhetsbrev, styrelsesammanträdena på IRC:n, genom officiella tillkännagivanden på maillistorna och på Wikimedias hemsida. Kan man bli medlem i stiftelsen? Alla som är aktiva på något av Wikimedias projekt blir automatiskt frivillig medlem i stiftelsen (Volunteer Active Member). Fr.o.m. i höst kommer man också att kunna bli stödjande medlem (Contributing Active Member) genom att betala en medlemsavgift. De diskussioner som fördes i juli i år ledde till följande förslag:
Medlemsavgifter kommer aldrig att bli obligatoriska: Att bidra till eller använda sig av projekten kommer att förbli gratis och att bidra med pengar är bara ytterligare ett sätt att hjälpa projektet.
Hela förslaget om medlemsavgifter finns att läsa på meta här och här. Mer information finns också på Svar på vanliga frågor. Kommer Wikipedia att införa annonser? Wikimedia har inga planer på att införa reklam på Wikipedia eller någon av dess systerprojekt inom överskådlig framtid. Istället tror vi att lämpliga anslag och bidrag från allmänheten kommer att kunna täcka våra behov tillsammans med gåvor från t.ex. våra spegelsajter och av hårdvara. Annonser skulle säkert ge oss pengar men förmodligen också minska våra inkomster i form av bidrag och dessutom göra några redaktörer upprörda. Jag har hört att programutvecklarna har börjat få betalt. Stämmer det? Möjligheten att införa ett belöningssystem undersöktes bland Wikimedias utvecklare i juli 2004. Målsättningen är att kunna påverka mjukvaruutvecklingens inriktning i önskad riktning, t.ex. genom att erbjuda belöningar för utvecklingen av bestämda programfunktioner. Svaren på enkäten finns här. I nära samarbete med programutvecklingskommittén ska vi under fyra månader testa ett belöningssystem som premierar bestämda uppgifter. Därefter kommer försöket att utvärderas. Systemet kommer dels att ge var och en möjligheten att önska sig nya programfunktioner och dels alla programmerare chansen att föreslå en lösning. Kommittén kommer att ge styrelsens råd angående önskemålens användbarhet och lösningarnas genomförbarhet. Slutligen kommer styrelsen att besluta vilka förslag och lösningar som accepteras. Mer information om detta försök finns här. Alla Wikimedias användare kommer att uppmanas delta i utvärderingen av detta test. Samarbetsprojekt Under det gånga året har samtalen med olika potentiella samarbetspartners tagit fart. Bland utomstående projekt som visat sitt intresse för samarbete med de olika Wikimediaprojekt kan nämnas Project Gutenberg (Wikisource); OpenTextBook och Free high School Texts (Wikibooks) samt Open-Media (med nystartade Wikimedia Commons). Den 1 juli diskuterade en grupp tyska Wikipedianer ett samarbete med Brockhaus och i slutet av augusti träffade Jimmy och Angela representanter för BBC i samma ärende. Under tiden har andra samarbetsprojekt redan förverkligats: T.ex. i maj i år då Yahoo! inbjöd Wikipedia att delta i sitt innehållsförvärvsprogram och vi försåg dem med en lista över våra nya artiklar. Deras statistik från i juni antyder att den uppdaterade informationen genererade mer än 2 miljoner besök, motsvarande 25% av det totala antalet, en siffra som minskat obetydligt sedan dess. Mer konkreta resultat kommer samarbetet med olika distributörer att producera i höst då två CD- och DVD-upplagor färdigställs. |
 Directmedia CD I slutet av september kommer det tyska företaget Directmedia Publishing DMP att ge ut en CD-ROM-version, ISO-fil och SQL-dump, av den tyska Wikipedian såsom den såg ut den 1 september. DMP kommer att skicka ut 30 000 fria skivor till sina registrerade kunder och ytterligare 10 000 skivor kommer att delas ut bland bokhandlare som gratisprover eller för försäljning till ett högsta pris om 5€. DMP har under de gånga tio åren publicerat omkring 180 e-böcker med inriktning på samhällsvetenskap, lexikon och bildsamlingar. Mandrakesoft DVD Andra erbjudanden och inviter Wikimedia har en stående inbjudan från ett webbhotell i Frankrike där tre databasservrar nyligen installerats och i samband med de provisoriska planer som diskuterades inför orkanen i Florida i augusti fick vi flera andra liknande erbjudanden. Finansiering Donationer Priser Under maj månad belönades Wikipedia av Prix Ars Electronicas "Golden Nica". Ett pris för digitala föreningar, priset innebar en prissumma på 10 000 € oavkortat till föreningen. [13]. Bidrag Under sommaren 2004 övervägdes många möjliga bidragansökningar och många timmar ägnades åt att ta fram ansökningshandlingar till det amerikanska regeringsorganet National Endowment for the Humanities [14]. Förutsättningarna tycktes lovande för att vi skulle få anslag beviljade för ett projekt inom ämnesområdet humaniora. En beskrivning av Wikipedia och dess historia, en detaljerad budget för det föreslagna projektet och en ingående beskrivning av dess deltagare sammanställdes. I slutänden gjorde tidsbrist att någon ansökan aldrig kom iväg men erfarenheten och de handlingar som tagits fram kommer att kunna återanvändas nu i höst. Inköp Teknisk utveckling Det gångna året har från ett tekniskt perspektiv varit en omvälvande period. Vi började med två servrar och en Alexa-ranking på 900 [15]. I februari flyttade Wikipedia till nio nya servrar i Florida. Ytterligare tre servrar tillkom i början av juni och en fjärde, den snabba och sexiga databasservern Ariel, kördes igång i slutet av månaden. Varje uppgradering har inneburit mängder med nya besökare och serverparken har haft fullt upp hela tiden. I början av september sattes ytterligare åtta nya webbservrar i drift och nya servrar för sökning och fillagring kommer att installeras inom kort. Idag rankas Wikipedia.org konstant bland de 500 hundra mest besökta engelskspråkiga internetsidorna av Alexa.com och når ut till allt fler. I juni gjordes fler än 1 miljon redigeringar på Wikipedia. Tack vare de många generösa bidrag vi fått har vi sluppit de prestandaproblemen vi hade i slutet av förra året. I maj sjösattes version 1.3 av MediWiki-mjukvaran vilket inneburit nyheter som mallar, kategorier, ett nytt skal och förbättrat språkstöd samtidigt som hanteringen av redigeringskonflikter förbättrats avsevärt. Med version 1.4 som kommer inom några månader kommer vi att bli snabbare och bättre på att hantera belastningstoppar; vi får stöd för databasmotorn PostgreSQL och bättre verktyg för att snabbare kunna förhandsgranska artiklar. Snart kommer våra första servrar utanför USA att tas i drift. De tre nya databassrevrarna i Paris kommer att öka tillgängligheten i Europa och avlasta servrarna i Florida. När dessa servrar har kommit igång kommer vi att eftersträva liknande lösningar på andra platser i mån om erbjudanden om serverutrymme. Den nya programutvecklarkommittén arbetar med att bemöta den exponentiella tillväxten och det tekniska teamet utgör som grupp ett illustrerande exempel på projektet och den internationella karaktär som projektet uppvisar. Projekt 
Ytterligare några projekt är antingen helt nyligen uppstartade, eller väntar på att kunna komma igång:
Wikigemenskapen Wiki-träffar I samband med Jimmy Wales’ Europaturné möttes många wikipedianer i verkliga livet i London, Paris och Genève. Mötet i Paris redovisas i den internationella sektionen nedan och finns utförliggare beskrivet här. Andra evenemang Många blixtar avfyrades på Manhattan i maj vid prisutdelningen för ”Prix Ars Electronica” då Danny å allas vägnar tog emot utmärkelsen Golden Nica for Digital Communities. I början av september passade många wikipedianer från Europa på att besöka Ars Electronica Festival tillsammans med bl.a. Jimmy Wales som presenterade Wikipedia för publiken. Den 31 augusti besökte Angela och Jimmy BBC i London och träffade bl.a. en grupp från H2G2 och diskuterade wiki i allmänhet och Wikipedia in synnerhet. Samma kväll presenterade Angela Wikipedia på puben Oyster. PR I våras då Wikipedia passerade en halv miljon artiklar släpptes en pressrelease som fick stort genomslag i många medier och ytterligare en pressrelease skickades ut helt nyligen då den miljonte artikeln skrevs [16]. I maj och i juni gjorde Jimmy Wales flera intervjuer i samband med att vi tilldelades Prix Ars Electronica och Webby Award, bl.a. på Slashdot [17]. För citat från dessa intervjuer se sidan 6. |
4
editFrån projekten
edit
Projektet Livsträdet på den engelska Wikipedian fokuserar på alla jordens organismer och är alltjämt det största av Wikipedias alla projekt. Det har bidragslämnare och innehåll på många språk, och många tusen artiklar. Styrelsen möttes online i september för att diskutera Wikispecies [18] som är ett föreslaget biologiprojekt, besläktat med Livsträdet, och som syftar till att samla data om alla arter. Denna resurs kommer infogas i alla Wikipedior. Projektet, som startades senare samma månad, kommer att arbeta mycket nära Livsträdsprojektet och andra, liknande projekt i de övriga Wikipediorna. Två referenstexter, så kallade 'WikiReaders', som behandlade varsitt ämne producerades på tyska. Innehållet kommer enbart från Wikipedias artiklar, och ämnena var 'Internet' respektive 'Sverige' [19]. Dessa utvecklades av en grupp under ledning av Thomas Karcher, konverterades till PDF, och trycktes i en liten upplaga för 6 US-dollar per styck [20]. De distribuerades vid träffar i Tyskland och Österrike, och via en e-butik [21]. Liknande 'Reader'-projekt har startats på engelska wikipedian, med inriktning på kryptografi och Andra världskriget. [22]. |
Wikimedia Commons startades i september 2004, med målet att utgöra en central lagringsplats för fritt tillgängliga bilder, musik och möjligen även skriven och talad text, för att kunna användas inom samtliga Wikimediaprojekt. Projektet är fortfarande i planeringsstadiet men kommer, i framtiden, tillåta att bilder bara behöver laddas upp en gång för att användas i flera projekt.
Wikipeople: Detta kommer både vara en "minneswiki", med 911wiki som en portal tillsammans med andra, mindre specifika minnessidor; men också en wiki över släktträd, vilken kommer innehålla genealogiska data om personer från alla tider. Wikiversitet: För närvarande är detta en portal på Wikibooks som leder till material som är lämpat för (själv)studier. Intresset för Wikiversitetet växer snabbt, även bland lärare på universitets- och gymnasienivå som tar med sina klasser till Wikipedia. Ett pågående projekt syftar till att överföra existerande Wikiböcker till en form som lämpar sig för användande i kurser, och ett annat för att samla stöd för att kunna använda Wikiversitetet på flera sätt. |
de : [http://de.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Qualit%C3%A4tsoffensive Qualitätsoffensive]: Varannan vecka väljs ett ämne som behöver bättras på. Sedan starten i april har 11 ämnen hunnit gås igenom. Banér Se även nl. en : Utvalda bilder : parallellt med att artiklar granskas till titeln "utvald", så kategoriseras de bästa bilderna som "utvalda". Ett parallellt "Dagens Bild"-projekt uppmärksammar en bild per dag. fr : En allmän ansträngning för att förbättra projektets kvalitet ägde rum denna sommaren: kontroversiella artiklar minskade kraftigt i antal, samtliga bilder märktes upp med tillämplig licens, och ett stort antal stubbar växte ut till riktiga artiklar. ja : Web Creation Award Den 9:e september vann japanska wikipedian "the Special Prize of the Web Creation Award" från en japansk reklamorganisation för dess excellens bland japanskspråkiga websidor.  nl : Schrijfwedstrijd: En artikelskrivartävling visade sig så populär att de: börjar sin egna i september. zh : 质量提升计划 Varannan vecka väljs en högklassig artikel ut och artiklar som har med denna att göra ses över, uppdateras och förbättras där så behövs. |
Redogörelser från avdelningarna
edit
Arbetet med att skapa de två första Wikimedia-avdelningarna, baserade i Frankrike och Tyskland, började under året. Utkast till stadgar skapades, och intresserade valdes för att hjälpa till med att organisera och synliggöra avdelningarna, speciellt bland flitigaste bidragsgivarna på fr: och de:. Båda avdelningsinitiativen har gett upphov till omfattande dokumentation som till stor del lagras på Wikimedias Meta-Wiki. Man håller även regelbundna möten.
|
Som planerat nådde den tyska wikipedian två milstenar den 12:e juni 2004: Den kvällen hade wikipedianer en fest under "Wizards of OS"-konferensen för att fira den 100 000:e artikeln, och dagen därpå samlades 34 wikipedianer med vänner för bildandet av den tyska avdelningen, Wikimedia Deutschland. Den tyska avdelningen inledde genast sin verksamhet . Den 1:a juli hölls ett möte mellan fem medlemmar och Brockhaus, Tysklands mest ansedda encyklopediförlag, och utbytte erfarenheter. Ett sammarbete inleddes med Digital Library i Berlin för att producera en CD-utgåva av Wikipedia i slutet av september med en upplaga på 40 000 exemplar. På ett välbesökt medlemsmöte på IRC diskuterades kommande strategier och projekt. Deborah Weber-Wulff, professor i media och informationsvetenskap i Berlin, åtog sig koordinationen av det vetenskapliga kring Wikipedia. Presentationer av Wikipedia på festivaler och konferenser är redan planerade, i synnerhet på Linuxdagarna i Lörrach och på Berlinuxkonferensen i Berlin.
|
Den franska avdelningen befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede. En preliminär komitté (comité de pilotage) har bildats, och utkast till avdelningens stadgar har föreslagits. Avdelningens nuvarande status (finns på [23]) verkar vara godtagbar för medlemmarna i dem preliminära komittén och ingen har rest några allvarliga invändningar mot den föreslagna strukturen. Organisationens namn beslutades till Wikimédia France. På grund av sommarsemestrarna stod arbetet stilla under augusti, först när de tog slut kunde arbetet ta fart. Dock har intresset visat sig ganska svagt för att sitta i styrelsen. Enligt tidsplanen (på [24]) kommer nästa milsten uppnås i oktober då ett möte ska anta stadgarna, vilket möjliggör föreningens officiella grundande i november. Några av frågorna som den nya avdelningen kommer att ta tag i är att sätta upp möjliga Wikimedia-speglar och squids i Frankrike, och att införskaffa wikimedia-relaterade domännamn (så långt som budgeten tillåter). |
5
edit
Quarto fick fatt i Ward, wikins uppfinnare och en av fäderna till extremprogrammering, när han var i färd med att återhämta sig från Pattern Languages of Programs-konferensen (PLoP) som nyligen hölls i Illinois. Över en burk Moxie-läsk sög vi ur honom allt hans vetande om wiki-systemets utveckling, upphovsrätt, och Wikipedia-organisationen. Efteråt gick han ut på IRC för att hänga ett tag på
#wikipediadär han hyllades tillbörligt.
Om The Wiki WayeditWiki-systemet handlar om att göra skrivandet enkelt. Vilka hinder för skrivande återstår fortfarande? Hur skulle du vilja att wiki-sajter utvecklas? WC: Ifall vi talar om vad det är som fortfarande gör skrivande svårt på wiki-sajter så är det avsaknaden av WYSIWYG-redigering (what you see is what you get; vad du ser är vad det blir). Någon har sagt att en anledning till att wiki-sajter fungerar är att man måste få bukt med det märkliga sättet att redigera artiklar. Men om man tänker närmare på saken: att alla dessa sidor skrivs in via en liten textruta -- snacka om brutalt. Förresten, jag skulle inte vara nöjd ifall redigeraren inte fungerade för alla. I "The Wiki Way", förespråkade du betydelsen av en fullständig flexibilitet vad det gäller att redigera och omstrukturera innehållet. Finns det också utrymme för att bevara gamla bidrag och bara lägga till bättre och bättre sammandrag? WC: På min egen wiki drog jag sakerna till sin spets. Jag gjorde så mycket som möjligt redigerbart, och jag behöll inga protokoll över historiken -- så att 'Ta bort' verkligen fungerade, så att man tänkte på det när man använde den. Jag är jätteglad att folk har antagit den utmaningen, och kommit fram till vad de kan göra på det sättet. Eftersom de har erfarenheten kan de säga 'det här är bra och dåligt med ytterligheterna'. Jag tycker det är okej att tumma på extrema wiki-förhållningssätt. Men varje ny regel gör det svårare för nya frivilliga att bidra.
Vad tycker du om att ha avskilda diskussions- och innehållssidor? WC: Jag älskar det. Det är genialt. Jag tror att Wikipedia är värdefullt för folk som inte ser sig själva som Författare och inte är intresserade av metakonversationen. Jag tror inte Wikipedia vore möjligt utan detta. Vad tycker du om att införliva många språk i en enda wiki? WC: Åh, jag tycker det är en helt fantastisk idé. Möjligheten att läsa en sida och inse att det finns ett knappt märkbart problem med den... den där möjligheten att gå rakt på viktiga, hårfina detaljer är något wiki-systemet är bra på. När man har folk med en fot i en språkkultur och den andra foten i en annan kan man föra fram mycket subtila tankegångar kulturer emellan, om hur världen i sin helhet fungerar. Så... är Wikipedia en wiki? WC: Absolut. En viss mängd beröm irrar åt mitt håll från Wikipedia. Jag är alltid noga med att påpeka för folk att min wiki inte är Wikipedia, och att det där tillfogas många innovationer. Jag är stolt över det som Wikipedia-organisationen har gjort; Jag tycker det är grymt häftigt. Om MicrosofteditMånga undrar nog hur det är för dig att arbeta på Microsoft. WC: Som jag sagt på min egen wiki: ”Jag gått över till Microsoft, men jag är fortfarande samme Ward” och jag tror att Microsoft fortfarande är samma Microsoft. Man hoppas ju gärna att du kommer att påverka dem. WC: Ja, jag tror absolut att det är deras avsikt att låta mig påverka dem.
|
Om tidlöshet och upphovsrätteditNär du inte använder wikis för olika samarbetsprojekt, vad använder du då? WC: Jag använder mig av ett dussintal wikis. I övrigt är e-post det enda jag använder dagligen… som ju kräver omedelbar uppmärksamhet. Om jag vill framföra något som handlar om något evenemang eller som är tidsbundet skickar jag ett mail. Men om jag vill prata om något som är oföränderligt skriver jag om det på en wiki och bifogar en länk. (Vårt också) WC: En av de intressantaste sakerna med Wikipedia är att projektets innehåll publicerats under en öppen licens. Vem vet vilken encyklopedi som kommer att vara den ”rätta” om hundra år då det kanske kommer att finnas 50 som är helt OK att välja mellan. Den här processen har fortfarande bara kommit igång och vem vet var vi kommer att befinna oss då flera generationer har lagt sina erfarenheter till detta globala samarbete? Om WikipediaeditHar du redigerat någonting på Wikipedia nyligen? Hur tycker du att det fungerar? WC: Jag läser Wikipedia varje vecka, vanligen eftersom jag behöver få reda på någonting, men jag redigerar inte speciellt mycket. Om någon skulle be mig välja en modern encyklopedi skulle jag välja Wikipedia. Idag är Wikipedia som en definition av en encyklopedi och Egentligen inte, en av våra grundläggande regler är att undvika forskning som ligger i frontlinjen.. WC: Den regeln är kanske ett nödvändigt fundament för att förhindra att diskussionerna går förlorade mellan olika argument. Jag har alltid velat att människor ska prata om sånt som händer runt omkring dem, att deras egna erfarenheter ska var det där fundamentet. En grupp eller en organisation måste ha en grund att stå på, annars degenererar allting till ett ömsesidigt självbedrägeri.
WC: Wiki kom ursprungligen till för att skapa en ordbok med de nya ord som en wikigemenskap skapar åt sig själv. Men Wikipedias omfattning är så mycket större än min wikis. Jag förstod redan då att det skulle uppstå trätoämnen och avrådde människor från att skriva om dem. Jag trodde att det var en svag punkt, om inte alla försökte uppnå konsensus så skulle det aldrig uppstå.
Förväntade du dig att wiki skulle bli så stort som det är idag? WC: Jag förväntade mig att problem skulle uppstå men blev inte förvånad över att wikigemenskaperna lyckades ta sig förbi dem. Det kändes viktigt att om en organisation inte var ändamålsriktig så kunde deltagarna omorganisera den själva, att en fungerande organisation skulle utkristallisera sig. Varför finns det inte andra stora wikiprojekt, för t.ex. bokrecensioner och tidningar? WC: Ett sånt projekt kan kanske bara uppstå med några års mellanrum. Antalet människor som lär sig den sociala processen och förstår värdet med den kan bara växa i en viss takt. För att grunda en ny wiki krävs det att någon har kraften att bilda en ny wikigemenskap som kan hålla den vid liv.
Såna wikis kanske t.o.m. skapas av människor som sedan tänker: ”Det här kommer att bli jättebra, jag ska nog försöka tjäna lite pengar på det”, vilket är lite oärligt. Tror du att det är orsaken till Wikipedias många wikigemenskaper? WC: Att Wikimedia uppmuntrar bildandet av nya fraktioner och att ni redan skapat några själva är, på ett sätt, ett ännu större mål än att få klart encyklopedin. Att se till att processen fortplantar sig till andra wikigemenskaper. Tack för att du ställde upp på den här intervjun. Har du några avslutande ord? WC: Jag hoppas att ni inte bara kommer att skriva om antalet artiklar Wikipedia har genererat utan också om hur [Wikipedias] idéer sprider sig i världen. Jag hoppas också att ni kommer att använda er av det här nyhetsbrevet och stiftelsen till att bevaka och främja dessa idéer och idealistiska handlingar. --[WQ]
|
6
edit
Tänk dig en värld där varje människa på den här planeten ges fri tillgång till världens samlade kunskap. Det är det vi gör. --Jimmy Wales i en intervju med Slashdot, 28 juli 2004.
Om du fortfarande har en gammal Britannica som tar upp plats i bokhyllan, så är det hög tid att skicka dem till Kupan eller Myrorna. Wikipedia... är ett akademiskt, väl genomarbetat referensverk som kan rådfrågas kostnadsfritt... Bäst av allt är att uppslagsorden ständigt uppdateras för att hålla dem relevanta, fel korrigeras glatt inom några minuter, och - till skillnad från deras mossigare föregångare - så respekteras dina, användarens, egna specialistkunskaper. -- The Times (London), 20:e juli 2004.
Wikipedia, det 21:a århundradets encyklopedi, är gratis, öppen för alla bidrag och helt fri. Det är ett modest och gigantiskt projekt med växande framgång. -- SVM, september, sidorna 76-77 (ett helt färguppslag)
Det kallas Wikipedia och, liksom Google, är det ett av världens underverk. -- John Naughton i The Observer, 12 sep 2004.
En liten tillbakablick på Wikipedias mognad från pressens synvinkel:
- - 21 juli 2003 : "Wikipedia.org, till exempel, låter allmänheten samarbeta för att skriva en förvånansvärt tillförlitlig encyklopedi." -- David Weinberger, NPR
- - 17 okt 2003 : "[en av] våra 10-i-topp-referenssidor" -- den brittiska Daily Mirror
- - 29 jan : "En av den digitala erans mest fascinerande projekt... enastående..." -- Dan Gillmor, San José Mercury News
- - 25 feb : ``För att uppnå kvalitén hos en etablerad encyklopedi återstår mycket arbete. -- Tagesthemen, den sena upplagan av ett tyskt nyhetsprogram, sammanfattande ett 3-minutersinslag om Wikipedia
- - 1 mars : "En av de 30 nätplatser som alla måste känna till" -- PC Computer, en spansk teknologitidskrift, angående es.wikipedia.org.
- - 1 apr : "Imponerande...täckande varje tänkbart ämne...informativ och trovärdig" -- den brittiska The Guardian
- -23 april : "En av de mest pålitliga och användbara informationskällorna, on- och off-line." -- BBC News
- -1 juni : "Nätets mest anslående och spännande sajt." -- icWales, Wales nationella hemsida
- - 29 juni : "Fantastiskt nog... [är] det inte en hög graffiti och spam [a la] webforumen eller gästböckerna. Tvärtom: många bidrag i denna on-line-referens tål jämföras med ett kommersiellt verk." -- Mario Sixtus, Frankfurter Rundschau
- - 20 juli : "Tursamt nog håller samma mänsklighet som en gång förstörde webben på att revolutionera encyklopedin." -- Chicago Sun-Times
- - 11 aug : "En gång i tiden var det så att om man var ett barn i en by in Indien, eller i en by i norra Kanada under vintern, så kunde man möjligen ta sig till en plats det det ibland kunde finnas böcker. Numera räcker det att ha en telefon för att få tillgång till en gratis encyklopedi. Du har tillgång till världens kunskap." -- Howard Rheingold, i en MSNBC-intervju
- - 14 aug : "ett Brockhaus av trivia" -- Andreas M. Bock, Süddeutscher Zeitung
- - 10 sep : "Hård konkurrens för Brockhaus och Encarta: Den fria nätencyklopedin Wikipedia kommer om några veckor på CD-ROM" -- PC-Welt
Wikipedia har använts som källa i akademiska artiklar, rättsliga framställanden, affärsplaner, och till och med i väderleksrapporter:
- "[Orkanen] Ivan befann sig i Mexikanska golfen på tisdagen... Den kommer troligen att komma in över Alabamas kust tidigt på torsdagen, enligt www.wikipedia.org." -- 15 sept 2004, Dre Jackson, Peoria Journal Star Online
Naturligtvis är inte alla fans. Andra encyklopier pekar gärna ut Wikipedias begränsningar när de får frågan. "[Folk] på Microsoft påpekar att fria webbsajter inte är lika konsistenta eller pålitliga, eller lika lyhörda för användarens behov som Encarta är. På samma gång tillhandahåller Encarta en säkrare miljö för studenters forskning än vad nätet gör." [Seattle P-I Reporter, 7/12].
Storbrittaniens Register har också börjat kritisera Wikipedia regelbundet: "Det är svårt att tänka sig någon annan än en Wikipedian som argumenterar huruvida högkvalitativa informationssamlingar är allmänt tillgängliga" som en reporter hävdar, och kallar vidare Wikipedia "en bitvis användbar webbresurs som måste tas med säckvis med salt," och "världens mest oanvändbara online-text" [The Register, 15 september, 7 september, 14 juli]. Några svar från entusiastiska läsare resulterade i en ny avsnäsande kolumn angående den inskränkta naturen i Wikipediagemenskapen.
Under tiden drog en teknik-kolumn i tidningen Post-Standard från Syracuse, New York, till sig uppmärksamhet från bloggvärlden efter att i en artikel ha varnat läsarna för att lita på Wikipedia som källa. Många andra sajter hänvisade till en Techdirt-artikel, vars författare hade kontaktat reportern från Post-Standard och i svaret blivit förolämpad.
Artikeln handlade om ett citat från en high-school-bibliotekarie som verkade vara helt och hållet emot Wikipedia. När några Wikipedianer berättade för henne om uppståndelsen hennes kommentarer hade orsakat, så svarade hon snabbt med ett artigt brev (som hon lät oss citera):
- Jag läste precis om vad jag ursprungligen skrev till Al Fasoldt i den omtalade Post-Standard-kolumnen. Jag är rädd att jag har trampat i klaveret här... meddelandet var INTE... att Wikipedia inte är en tillförlitlig källa. Meddelandet var att det bästa med webben (att dela information och idéer) också kan göra det svårare för den genomsnittlige high-school-studenten att göra en bedömning av tillförlitligheten av en källa som används för forskning.
- Jag är ledsen om detta har genererat kontroverser beträffande tillförlitligheten hos sajten, det var INTE vad som var meningen. Det bara illustrerar problemet.
Vi har inget att tillägga.
7
editInternationellt
editWikipedia nådde 1 miljon artiklar totalt i sammanräkningen i september. Månaden innan nåddes ett antal mindre milstolpar i många språk. Den engelska wikipedian nådde en tredjedels miljon artiklar. Den franska wikipedian firade sin artikel nummer 50 000 med en kort artikel om frukten mispel. Den danska nådde 20 000 märket dagen innan den ryska nådde 5 000 och den arabiska och den isländska nådde 1 000 artiklar var. Den hebreiska wikipedian nådde milstolpen 10 000 artiklar och ytterligare tre språk (bulgariska, finska och norska) kommer snart att göra detsamma.
Tillväxten för mindre wikipedior är ofta en förtjänst av en eller två mycket entusiastiska användare som ger dem en kickstart. Till exempel användarna أبو سليمان (Abu-Sulaiman) och عصام بايزيدي (Isam Bayazidi) på den arabiska wikipedian, eller Ævar Arnfjörð Bjarmason på den isländska. De österrikiska och slovakiska wikipediorna växte markant den senaste månaden tack vare anstängningar från användarna Bar och Liso. Värt att notera är även den luxemburgska wikipedian som startades så sent som i slutet av juli men redan har över 600 artiklar.
Wiktionary, Wikiquote och Wikibooks delades nyligen upp i underdomäner som tillåter att deras gränssnitt översätts, vilket öppnar upp för hundratals nya möjliga projekt. Wikiquote är redan tillgängligt på fler än fem språk, Wikibooks och Wiktionary på över 15 språk vardera.
Som tiden fortgår fortsätter grundandet av nya Wikipedior, cherokee och anglo-saxiska bland andra. Gotiska ser ut bli den som kommer härnäst, två användare har redan uttryckt sitt intresse. Även en flerspåkig schweizisk portal, som nås från www.wikipedia.ch, har nyligen startats.
Bildgalleri
editEtt urval av några av dom vackraste bilderna i samlingarna
  |
   |
8
edit|
Mellan den 2 och 7 september 2004 presenterades Wikipedia på Ars Electronica Cyberarts Festival i Linz, Österrike. Wikipedia hade fått priset Golden Nica i kategorin "digital communities" (digitala gemenskaper) vid Prix Ars Electronica och Jimbo Wales var inbjuden att tala vid presentationen av dom prisvinnande projekten. I Brucknerhaus, där konferensen hölls, gavs alla prisvinnare möjligheten att presentera sin projekt. Mike från den tyska wikipedian organiserade wikipedias monter vid den så kallade elektro lobbyn där Mike, Emu, Elian och DerTeufel förklarade Wikipedia och dess koncept för besökarna. Vi hade väldigt trevligt grannskap: folket från Creative Commons var där och hällde i besökarna "vatten från en öppen källa" som gick under en Creative Commons Licens.  Den glamorösa galan på fredagen, vilken sändes på österrikisk och tysk TV, var dock en liten besvikelse. Efter en rad utdragna tal av lokala politiker och sponsorer delades priserna ut. I stället för ett direkt framträdande så visades en kort videosekvens om Wikipedia, som bland annat visade ett avsnitt med fotografier från mötet i London. Så vi har det här trevliga fotografiet av wikipedianer från London som visades vid galan.  På söndagskvällen hade Jimbo en middag med Howard Rheingold och Joichi Ito, två stora beundrare av wikipedia som satt med i juryn i priskommittén. Senare gick vi till ett party med Ito och några andra, bland dessa fanns Jane Metcalfe från tidskriften Wired och Armin Medosch från den tyska nättidskriften Telepolis. På måndagen gorde Lawrence Lessig en kort visit i Linz och höll då ett tal inför en kommité, varefter han och Jimbo diskuterade framtiden för GFDL. Martin Wattenberg, en utvecklare vid IBM som arbetat med visualiseringsprojekt i wikipediaformat [25], demonstrerade sitt javaprogram i wikipedias monter - riktig, riktigt sjyssta grejor. På festivalens sista dag höll Jimbo sin presentation av Wikipedia för Digital communities expertpanel där jurymedlemarna Rheingold och Ito presenterade sina beslut angånde priserna. Då Ito lekte med sin notebook när han satt i panelen beslöt sig Jimbo för att göra detsamma och började chatta med IRC under talen. Som ett experiment belöt sig Jimbo för att be folket på #wikipedia att skriva en artikel om Ito för den engelska wikipedian som resulterade i en rolig dialog och - i slutändan - en artikel samtidigt som Ito bloggade det hela. Vi avslutade konferensen med att fira sjösättningen av Creative Commons Österrike tillsammans med folket från Creative Commons.
|
 Kalendereditse Kalender för ytterligare detaljer
Septemberedit
Oktoberedit
Novemberedit
Decemberedit
Framtida händelseredit
 | ||||||||||||||||||||
Vägen mot framtiden
edit
Intresserade läsare bör få se det här nyhetsbrevet innan vintern. Håll ett öga på nyhetsbrevets sida på meta för aktuell information, eller registrera dig så att du kan få uppdateringar av nyhetsbrevet via e-post. Håll utkik efter nästa upplaga runt nyåret, och låt det goda arbetet samt förslag fortsätta att strömma in även i fortsättningen!
In time of need call on the editor's creed:
Thesis, antithesis, synthesis!
If you think what you read should be NPOV-ed,
Thesis, antithesis, synthesis!
So plant a good seed
And do a good deed
And don't ever stop until all have agreed
And then they will call you a real Wikiped-
Ian.
Thesis, antithesis, synthesis!
-dpbsmith