Movement Strategy/Recommendations/Glossary/sv

Översikt

Rekommendationer

Implementation

Rapporter

Vanliga frågor

Home • Summary • Introduction • Principles • Recommendations • Glossary • People

Direct links to each recommendation: 1. Increase the Sustainability of Our Movement 2. Improve User Experience 3. Provide for Safety and Inclusion 4. Ensure Equity in Decision-making 5. Coordinate Across Stakeholders 6. Invest in Skills and Leadership Development 7. Manage Internal Knowledge 8. Identify Topics for Impact 9. Innovate in Free Knowledge 10. Evaluate, Iterate, and Adapt

Ordlista

Rörelsens strategirekommendationer föreslår idéer på strukturell och kulturell nivå för rörelsens utveckling. Dessa idéer syftar alla till att uppnå vår strategiska inriktning. Följande ordlista har förberetts för att definiera och förklara termer som används i rekommendationerna, i synnerhet om det är sådana som inte vanligtvis används inom rörelsen. De erbjuder perspektiv från andra domäner och knyter samman våra nuvarande tillvägagångssätt med pågående globala diskussioner.

Vissa termer är svåra att översätta, vilket kan leda till missförstånd vad gäller innebörd och avsikt. Därför har definitioner hämtats från vedertagna källor inom varje fält. När termer har en specifik betydelse i vår kontext ges interna definitioner för att skänka klarhet vad gäller användningen, liksom den flertydighet och de konnotationer som termerna kan bära på.

Definitionerna speglar resonemang och diskussioner från de personer som tagit fram rekommendationerna. För termer där man är överens och som redan används finns det exempel på hur de kan användas, förstås och diskuteras i våra gemenskaper. Dessa exempel är indikationer, praktiker och program som befäster den idé som finns bakom respektive term.

Term	Definition/diskussion	Källa/länk
Tillgänglighet	Tillgänglighet syftar här på hur produkter, enheter, tjänster och miljöer utformas för att vara användbara för människor oavsett förmåga och prestationer. I vår rörelse finns det diskussionssidor och Wikiprojekt som är till för att mjukvaran ska överensstämma med Wikipedias tillgänglighetsriktlinjer. Detta för att alla ska kunna uppfatta, förstå, navigera, interagera med och bidra till fri kunskap.	Henry, Shawn Lawton; Abou-Zahra, Shadi; Brewer, Judy (2014). The Role of Accessibility in a Universal Web. Proceeding W4A '14 Proceedings of the 11th Web for All Conference Article No. 17. ISBN 978-1-4503-2651-3. Retrieved 2014-12-17.
Anpassningsbarhet	Anpassningsbarhet tar vara på en intressents förmåga att lära sig, kombinera erfarenheter och kunskap, anpassa sina insatser efter externa drivrutiner och interna processer, samt fortsätta att utvecklas. Ett exempel på anpassningsbarhet i vår rörelse är när beslutsfattare tar hänsyn till omgivande politiska och sociala omständigheter för att kunna planera budgetar och aktiviteter.	Walker, B., C. S. Holling, S. R. Carpenter, and A. Kinzig. 2004. Resilience, adaptability and transformability in social–ecological systems. Ecology and Society 9(2): 5
Kapacitetsbyggande	Kapacitetsbyggande (eller kapacitetsutveckling) innebär processen att individer och organisationer skaffar sig, förbättrar och behåller färdigheter, kunskaper, verktyg, utrustning och andra resurser de behöver för att kunna utföra sina aktiviteter på ett kompetent sätt och med större kapacitet (större skala, större publik, större påverkan etc.). Exempel på kapacitetsbyggande i vår rörelse finns inte minst i samband med framväxande gemenskaper. Konferenser som WikiIndaba spelar en sådan roll för Afrikabaserade gemenskaper när det gäller att lära sig nya förmågor och utbyta kunskap. Övningsworkshops i Wikidata är också ett exempel på kapacitetsbyggande med fokus på volontärer.	en:Capacity building
Gemenskapen	I det här dokumentet syftar termen gemenskap inte bara på innehållsskapande gemenskaper, utan snarare på rörelsens alla medlemmar. Vi behöver vara medvetna om att rörelsen i sin mångfald omfattar många gemenskaper och att det inte finns någon enskild gemenskap som varje person är med i. Ett exempel på gemenskap är alla bidragsgivare i ett Wikimediaprojekt med ett specifikt tema.	“Community” (2020). Oxford Learner’s Dictionaries. Oxford, UK: Oxford University Press.
Kontextualisering	Kontextualisering syftar i det här dokumentet på att verktyg, policyer och beslut tas fram med hänsyn till aktuella socioekonomiska, politiska och kulturella omständigheter och behov hos de gemenskaper som påverkas. Det innebär också att tillsammans med de aktuella gemenskaperna säkerställa att beslut och lösningar är anpassade efter deras kontext. Ett exempel på kontextualisering är lokaliseringen av vår mjukvara och våra verktyg, genom att utvecklarna gör dem kompatibla med fler språk och översätter de olika resurserna.	“Contextualization” (2020). Oxford Learner’s Dictionaries. Oxford, UK: Oxford University Press.
Bidragsgivare	I det här dokumentet innebär termen bidragsgivare vem som helst som bidrar till rörelsens mission. Det kan vara någon som redigerar, en Mediawiki-utvecklare, en curator, en arrangör, personal, partner eller någon annan som lägger tid på rörelsens aktiviteter.	“Contributor” (2020). Oxford Learner’s Dictionaries. Oxford, UK: Oxford University Press.
Kulturell förändring	Kulturell förändring är ett begrepp från organisationssociologi. Det betecknar förändringar i värderingar och vanor inom en organisation (t.ex. processer, implicit kultur, kommunikationskanaler, roller och mål). Att förändra en organisations kultur kan vara nödvändigt om den aktuella kulturen inte ger utrymme för att uppnå organisationens vision.	Denning, Steve (23 July 2011). “How Do You Change An Organizational Culture?“ Forbes. Jersey City, New Jersey: Forbes Media. ISSN 0015-6914.
Rättvisa	Rättvisa uppnås genom att alla behandlas schysst utifrån deras omständigheter och med hänsyn till eventuella begränsningar som kan hindra dem att prestera på en viss nivå. Det kan inte uppnås genom att alla behandlas likadant.	Dressel, Paula (26 March 2014). “Racial Equality or Racial Equity? The Difference It Makes”. Race Matters Institute. Roswell, Georgia: JustPartners, Inc. Kuttner, Paul (29 October 2016) “The problem with that equity vs. equality graphic you’re using”. Cultural Organizing. Salt Lake City, Utah: Cultural Organizing Organization
Extern	I det här dokumentet syftar termen extern på deltagare, enheter, evenemang och förhållanden utanför Wikimediarörelsen. Ett exempel kan vara en partnerorganisation som stödjer vår rörelses vision och mission. Det gäller till exempel Amnesty Internationals samarbete med Wikimediaföreningar i Argentina, Nederländerna, Indonesien, Belgien, Polen, Danmark och Storbritannien.	“External” (2020). Oxford Learner’s Dictionaries. Oxford, UK: Oxford University Press.
Hubbar	Hubbar är ett slags stödstruktur för att möjliggöra gemensamt utrymme för samordnade aktiviteter, och för att identifiera och lyfta gemenskapernas behov. De kan fokusera på att stödja en specifik region eller ett globalt tematiskt område.	“Hub” (2020). Oxford Learner’s Dictionaries. Oxford, UK: Oxford University Press.
Påverkan	Någontings påverkan är de konsekvenser det får på världen (både med och utan avsikt). Att utvärdera påverkan innebär att se på hur världen skulle förändras den saken inte fanns eller hände. Utvärdering av påverkan är ett vanligt verktyg för att maximera goda effekter med begränsade resurser.	White, Howard (June 2009) “Theory-Based Impact Evaluation: Principles and Practice” 3ieimpact.org. New Delhi, India: International Initiative for Impact Evaluation.
Inkludering	Inkludering innebär att minska exkludering och diskriminering av både individer och grupper (t.ex. när det gäller ålder, klass, etnicitet, religion, kön, sexualitet etc.) genom att förändra miljö, policyer, kulturer och strukturer för att skapa goda förutsättningar för mångfald.	Ainscow, Mel; Booth, Tony; Dyson, Alan (2004). Improving Schools, Developing Inclusion. London: Routledge. ISBN 0–415–37236–4
Interna	I det här dokumentet syftar termen intern på människor, system, processer och andra resurser som finns inom Wikimediarörelsen. Ett exempel på intern är partnerskap mellan två eller fler organisationer inom rörelsen. Ett sådant är det nära samarbetet mellan föreningar i Ibercoop, WikiFranca, WikiIndaba eller inom projekt som Wikidata.	“Internal” (2020). Oxford Learner’s Dictionaries. Oxford, UK: Oxford University Press.
Kunskapsförvaltning	Kunskapsförvaltning är ett system för att administrera, skapa, kurera, dela och använda kunskap som är kritisk för organisationen och människorna som deltar i dess aktiviteter. Kunskapsförvaltningen ser till att information finns redo och tillgänglig. I vår rörelse ska det finnas kunskapsförvaltning i varje projekt och hos varje intressent. Den interna kunskap som genereras är för närvarande spridd mellan olika föreningars webbplatser, delade interna dokument och gemensamma globala utrymmen som plattformen Meta-Wiki.	Servin, Géraud; De Brún, Caroline (July 2005). “ABC of Knowledge Management”. Food and Agriculture Organization of the United Nations. Wigan, UK: NHS National Library for Health.
Mentorskap	Mentorskap innebär ett lärande och utvecklande partnerskap mellan någon med stor erfarenhet och någon som vill lära sig. Mentorn kan både vara äldre och yngre än den lärande, och båda vinner på det utbyte relationen innebär. I vår rörelse finns både informellt och formellt mentorskap, i många gemenskaper och mellan medlemmar i föreningarna. Ett exempel är mentorskapsprogrammen CIS-A2K som Wikimedia Argentina satt upp.	Farren, C. (2006). Eight types of mentors: Which ones do you need. PDF). MasteryWorks. Inc.
Rörelsen	I det här dokumentet syftar termen rörelsen på alla intressenter inom våra föreningar, projekt, gemenskaper, Wikimedia Foundation och partner som delar våra värderingar om fri kunskap.	en:Wikimedia Movement
Principer	En princip är ett grundläggande ställningstagande som fungerar som utgångspunkt för systematiska förändringar.	“Principle” (2020). Oxford Learner’s Dictionaries. Oxford, UK: Oxford University Press.
Motståndskraft	Motståndskraft innebär förmåga att återhämta sig från plötsliga förändringar, problem och störningar. I vår rörelse är exempel på motståndskraft gemenskapernas förmåga att komma tillbaka efter censur, stämningar och blockerade projekt.	Almedom, A. M.; O’Byrne, D.; Jerneck, A. Jerneck (2015). “Principles of Epistemological Accountability with Methodological Implications for Measuring, Assessing, and Profiling Human Resilience”. Ecology and Society 20(3): 9. [1]
Resurser	Resurser är ekonomiska faktorer eller produktionsfaktorer som behövs för en aktivitet och för att uppnå ett önskat mål. Exempel på resurser är människor, material, inkomster och andra tillgångar. I vår rörelse är ett exempel på resurser den ekonomiska och mänskliga kapaciteten inom en gemenskap eller en medlemsförening.	“Resources” (2020). Oxford Learner’s Dictionaries. Oxford, UK: Oxford University Press.
Skalbarhet	Skalbarhet är ett systems förmåga att hantera en växande mängd arbete genom att öka systemets resurser. I vår rörelse finns det exempelvis skalbarhet i wikiöverlappande funktioner för Commons och Wikidata, och i möjligheten att ladda upp media eller data en gång i stället för separat på alla wiki.	Bondi, André B. (2000). Characteristics of scalability and their impact on performance. Proceedings of the second international workshop on Software and performance – WOSP '00. s. 195. doi:10.1145/350391.350432. ISBN 158113195X.
Självbestämmande	Självbestämmande ersätter den hierarkiska pyramiden i en organisation med ett nätverk av små självbestämmande grupper i ömsesidigt utbyte med varandra. På så vis blir makt och beslutfattande inte längre koncentrerat till toppen utan fördelas bredare.	Laloux, Frederic (2015). “Self Management”. Reinventing Organizations Wiki.
Intressenter	Intressenter är alla individer eller grupper som investerar kapital i en organisation, oavsett om det är volontärer eller inte och oavsett om det kapitalet är mänskligt, finansiellt eller av någon annan typ. Individerna eller grupperna ska kunna påverka eller påverkas av om organisationens mål uppfylls. I det här dokumentet syftar termen intressent på vem som helst som gör insatser för att rörelsens vision ska uppfyllas. Mer exakt inkluderar termen gemenskaper online såväl som offline, organiserade grupper såväl som Wikimediaföreningar och Wikimedia Foundation, samt medlemmar från vårt bredare ekosystem, som partner och allierade.	Definition från Cambridge Dictionary
Subsidiaritet	Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslutsfattandet bör finnas (a) där ansvaret för resultaten kommer att hamna, och (b) så nära beslutets faktiska resultat som möjligt.	Wolf, P. J. (2001). “Principle of Subsidiarity” in Smelser, Neil J.; Baltes, Paul B. (eds.) International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences. Amsterdam, Netherlands: Elsevier Ltd. ISBN 978-0-08-043076-8 via Science Direct.
Stöd	Stöd innebär att hjälpa eller vara beredd att hjälpa någon när det behövs. I det här dokumentet syftar termen på personer i rörelsen som kan hjälpa varandra med nödvändiga resurser.	“Support” (2020). Oxford Learner’s Dictionaries. Oxford, UK: Oxford University Press.
Hållbarhet	I det här dokumentet syftar hållbarhet på förmågan att bevara ett system eller en process över tid och i stor skala. Ett exempel på hållbarhet är hur Wiki Loves-initiativen har organiserats, med stöd från volontärgemenskaper och Wikimediaföreningar. Dessa initiativ har vuxit till flera gånger sin storlek och har lyckats uppnå högt antal deltagare.	“Sustainability” (2020). Oxford Learner’s Dictionaries. Oxford, UK: Oxford University Press.
Tredjepart	Tredjepart innebär personer som interagerar med ett system utan att vara de som skapar det (förstapart) eller de som det är skapat för (andrapart). Inom Wikimediasammanhang syftar det oftast på de som använder eller utvecklar Wikimediamjukvara utan att själva vara en del av Wikimediarörelsen, till exempel GLAM-partner som använder Wikibase, företag som driver MediaWiki-baserade webbplatser eller MediaWiki-konsulter som arbetar för sådana företag. Alla tredjeparter tillsammans brukar vanligtvis kallas ett ekosystem, eftersom de inte hör till en specifik aktör eller delar avsikt eller strategi, men den delade plattformen de använder delar mål och intressen med Wikimediarörelsen.
Underrepresenterad	Underrepresenterad innebär när en grupp människor utelämnas eller inte representeras på samma nivå i en viss situation som i den större befolkningen. Exempel på underrepresenterade eller orepresenterade personer i vår rörelse är bland annat kvinnor i gemenskaper på alla språk, medlemmar i inhemska gemenskaper och medlemmar i HBTQ+-gemenskaper. Varje grupp människor är underrepresenterad på så sätt att den inte deltar i skapandet av kunskap.	DeSutter, K. L. (2013). “Minority Students in Teacher Education: Diversifying America’s K-12 Teaching Force” (s. 501–516). In Wang, Victor X. (ed.) Handbook of Research on Teaching and Learning in K-20 Education. Hershey, Pennsylvania: Information Science Reference. ISBN 978-1-466-64250-8
Användbarhet	Användbarhet är ett kvalitetsattribut som avgör hur enkelt det är att lära sig och använda användargränssnitt för dem som behöver dem. Det innebär effektivitet, effekt och nöjdhet i en specifik användarsituation. I vår rörelse, och särskilt i MediaWiki-mjukvaran, har VisualEditor-gränssnittet högre användbarhet än att skriva Wikitext, och Content translation-verktyget är ett gott exempel på att det blir lättare att hantera översättning av artiklar.	Nielsen, J. (2003). Usability 101: Introduction to usability. NNGroup.com. Fremont, California: Neilsen Norman Group. Jokela, T., Iivari, N., Matero, J., & Karukka, M. (August 2003). “The standard of user-centered design and the standard definition of usability: analyzing ISO 13407 against ISO 9241-11”. In Proceedings of the Latin American conference on Human-computer interaction (s. 53–60). ACM.
Användarupplevelse	Användarupplevelsen är en konsekvens av en användares interna förutsättningar (förväntningar, behov, motivation, humör etc.), egenskaper hos det aktuella systemet (komplexitet, syfte, användbarhet, funktionalitet etc.) och sammanhanget (eller omgivningen) inom vilket interaktionen sker (organisatorisk/social miljö, hur meningsfull och frivillig aktiviteten är etc.) I vår rörelse beror användarupplevelsen på formen av engagemang – läsare, redigerare eller andra sätt att bidra. Användarupplevelsens onlinedimension påverkas av hur plattformen utformas, av policyer och regler samt av interaktion med andra. Offlinedimensionen kan relateras till de strukturer, roller och processer som styr.	Hassenzahl, M., & Tractinsky, N. (2006). User experience-a research agenda. Behaviour & information technology, 25(2), 91-97.
Vi	Ordet "vi" syftar i det här dokumentet alltid på "vi, Wikimediarörelsen". Detta "vi" inkluderar volontärer, grupper, personal och organisationer som bidrar till Wikimediavisionen.