Training modules/Dealing with online harassment/slides/what-not-to-do-the-streisand-effect/sv

Hantera personuppgifter: vad man inte ska göra – ”Streisand-effekten”

 
foto Kenneth och Gabrielle Adelman, California Coastal Records Project, www.californiacoastline.org, CC BY-SA 3.0.

The "Streisand effect" is a term used to refer to cases where trying to hide something actually makes it more visible. It is named after American actress Barbra Streisand, who, with a court order, attempted to stop the media from publishing a photograph of her house. The press attention from this court order led to more people seeing and sharing the photograph.

När du försöker hantera “doxing”-klagomål, tänk på saker som kan göra situationen värre. Självklart bör den första prioriteten vara att se till att de läckta uppgifterna är stoppade och inte sprids vidare.

  • Om du inte är en “oversighter” och inte kan hantera dessa uppgifter direkt, länka inte tydligt till dessa uppgifter offentligt. Detta gäller även IRC och på administrativa anslagstavlor. Att länka offentligt ökar risken för att dåliga aktörer kopierar uppgifterna och läcker dem i framtiden. Kontakta istället en ”oversighter” eller ”oversighters” direkt, via mejl eller på IRC. Om läckan skedde på en wiki som inte har ”oversighters”, kontakta en steward istället.
  • Om stoppa spridningen av PII kommer att kräva många bearbetningar, tänk på att det kommer att se konstigt ut och kan verka misstänksamt. Risken är att en sådan åtgärd kommer att väcka misstankar och att anledningen till borttagningen kommer att ifrågasättas. Se till att klargöra denna risk med rapportören och försäkra dig om att personen är villig att eventuellt bli extra mycket granskad.