Skanwiki/Utvalgte artikler/August, 2007

Veke 31, 2007 (30. juli – 5. august)Edit

svensk

Vietnamesiska (tiếng Việt eller mer sällan Việt ngữ) är det officiella språket i Vietnam. Det talas av cirka 80 miljoner människor. Medan Vietnam var en del av det franska kolonialväldet var språket känt som annamitiska. Det är modersmål för viet-folket (eller kinh-folket) som utgör 86 % av Vietnams befolkning och för cirka 3 miljoner utlandsvietnameser, av vilka cirka hälften bor i USA. Det talas också som andraspråk av minoritetsfolken i Vietnam.

Vietnamesiska ingår i den austroasiatiska språkfamiljen, och det är det språk som utan jämförelse har flest talare i språkfamiljen; språket har många gånger fler talare än alla de andra austroasiatiska språken tillsammans. Stora delar av ordförrådet har lånats in från kinesiska. Vietnamesiska skrevs ursprungligen med kinesiska tecken. Det vietnamesiska alfabet som används idag är en utökning av det latinska alfabetet, med diakritiska tecken för ton och vissa bokstäver.
redigera - från svensk - diskussion - til dansk - til bokmål - til nynorsk


dansk

Skanwiki/Ugens artikel/Uge 31, 2007
redigér - fra dansk - diskussion - til bokmål - til nynorsk


bokmål

Skanwiki/Ukens artikkel/Uke 31, 2007
rediger - fra bokmål - diskusjon - til dansk - til nynorsk


nynorsk

Ærfuglen, Somateria mollissima, er ei stor marin dykkand som held til ved kysten i dei nordlege polarområda. Hannfuglane har eit lett kjennbart mønster av svarte og kvite felt medan hoene er brunspetta. Fuglen har vore kjelde til egg og dyrebare dun sidan førhistorisk tid, og blir fortsatt halde halvvegs som husdyr i det nordlege Noreg og på Island.

Duna ærfuglen fôrar reiret sitt med er særskilt mjuke, og er derfor mykje ettertrakta som fyll i dyner og liknande. Edderdun skil seg frå andre typar ved at dei ikkje har stilk, men mothaker som hektar seg i kvarandre, slik at dei dannar ein mjuk, samanhengande dott. Dunsanking har vore ein viktig næringsveg langs kysten, og fuglar og menneske har utvikla eit samspel som begge har nytte av. Les meir…
endre - fra nynorsk - diskusjon - til dansk - til bokmål


Veke 32, 2007 (6. – 12. august)Edit

svensk

Norrlands nation, Uppsala är den största studentnationen i Uppsala. Nationen riktar sig främst till studerande från Norrland vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, men även studerande vid andra eftergymnasiala skolor kan beviljas medlemskap. Vid Uppsala universitet är medlemskap i en nation obligatoriskt, så kallat nationsobligatorium. Nationen är religiöst och partipolitiskt obunden och ger sina medlemmar tillgång till bibliotek, studieplatser, bostäder, stipendier samt möjligheter att delta i många olika idrotts-, kultur- och nöjessaktiviteter.

redigera - från svensk - diskussion - til dansk - til bokmål - til nynorsk


dansk

Skanwiki/Ugens artikel/Uge 32, 2007
redigér - fra dansk - diskussion - til bokmål - til nynorsk


bokmål

Skanwiki/Ukens artikkel/Uke 32, 2007
rediger - fra bokmål - diskusjon - til dansk - til nynorsk


nynorsk

Lyn er ei kraftig naturleg elektrostatisk utladning som oppstår i torevêr. Den elektriske utladninga er etterfulgt av eit skarpt synleg lys og andre former for elektromagnetisk stråling. Den elektriske straumen som strøymer gjennom utladingskanalen varmar raskt opp lufta til plasma og utvidar lufta. Dette fører til ei akustisk sjokkbølgje i atmosfæren som me høyrer som torebrak.

I snitt blir jorda treft av 100 lynnedslag kvart sekund. Ulike typar lyn skadar årleg omlag 2 000 menneske i verda. Det finst eigentleg ingen trygge plassar utandørs i torevêr. Ein av dei beste plassane er inni ein bil som verkar som eit slags faradaybur. Innandørs vernar ofte lynavleiarar mot skader. Les meir…
endre - fra nynorsk - diskusjon - til dansk - til bokmål


Veke 33, 2007 (13. – 19. august)Edit

svensk

Den svenska drottningen Victoria av Baden föddes i Baden 1862 och gifte sig vid 19 års ålder med den svenske kronprinsen Gustav. Hon var dottersons dotter till Gustav IV Adolf och ättling till Gustav Vasa, vilket vid den tiden vägde tungt. Hennes svärfader Oscar II ville dessutom knyta starkare band till Tyskland och äktenskapet var även en politisk allians. Victoria hade hela livet besvär med hälsan med ständiga hostningar och luftrörskatarr och Tullgarns slott ansågs vara alltför fuktigt. 1902 hittade hon själv en lämplig plats i närheten av Borgholms slottsruinÖland och där lät hon bygga sommarvillan Solliden. Huset uppfördes i italiensk stil, inspirerad av Axel Munthes villa utanför Capri, San Michele.
redigera - från svensk - diskussion - til dansk - til bokmål - til nynorsk


dansk

Skanwiki/Ugens artikel/Uge 33, 2007
redigér - fra dansk - diskussion - til bokmål - til nynorsk


bokmål

Skanwiki/Ukens artikkel/Uke 33, 2007
rediger - fra bokmål - diskusjon - til dansk - til nynorsk


nynorsk

Petter Dass (16471707, truleg dødsdato 17. august) var ein norsk teolog, prest og diktar frå Helgeland i Nord-Noreg. Han er ein kjend representant for barokken i norsk litteraturhistorie, men er også ein figur i mange segner i folkeleg tradisjon. I tillegg til å vere prest dreiv Petter Dass òg med jordbruk og handel. Petter Dass skreiv songar og rimbrev gjennom heile sitt vaksne liv, men berre Dalevisa vart trykt medan han levde. På 1700-talet kom bøkene hans ut i mange opplag, Katekismesongane var den som fekk størst utbreiing blant folk flest. På midten av 1800-talet møtte diktinga hans ny interesse også i den kulturelle eliten, og då var det spesielt Nordlands Trompet som vart heldt fram. Les meir…
endre - fra nynorsk - diskusjon - til dansk - til bokmål


Veke 34, 2007 (20. – 26. august)Edit

svensk

Gröngöling (Picus viridis) är en fågel inom familjen hackspettar. Gröngölingen, som är en av de vanligaste hackspettarna i Europa, är en stannfågel som tillhör släktet Picus, vilka är hackspettarter med gröngrå fjäderdräkt. Hackspetten kan bli cirka 32 cm lång och kan mäta upp till 52 cm mellan vingspetsarna och könen blir ungefär jämnstora. Både hona och hane kan, förutom den gröngråa fjäderdräkten, kännas igen på den röda hjässan och nacken. Den dagaktiva gröngölingen befinner sig ofta på marken, till skillnad från de flesta andra hackspettar och dess huvudföda är myror som den effektivt fångar med sin cirka 10 cm långa tunga med hullingar.

Gröngölingen förekommer uteslutande i större delen av Europa, men saknas på vissa öar samt i de nordligaste delarna. I övrigt uppträder den i sydvästra Asien och i nordvästra Afrika.
redigera - från svensk - diskussion - til dansk - til bokmål - til nynorsk


dansk

Skanwiki/Ugens artikel/Uge 34, 2007
redigér - fra dansk - diskussion - til bokmål - til nynorsk


bokmål

Skanwiki/Ukens artikkel/Uke 34, 2007
rediger - fra bokmål - diskusjon - til dansk - til nynorsk


nynorsk

Reinrose (Dryas octopetala) er ei fjellplante som veks på laus, kalkrik grunn i kjølige strøk på den nordlege halvkula. Planten har vore brukt som medisin i fleire samfunn, har gjeve namn til Dryas-tida, og er fylkesblom for Sør-Trøndelag.

Reinrosa høyrer til rosefamilien. Blada er bukttagga. Dei liknar på små eikeblad, noko som var grunnen til at Linné kalla reinrosa for Dryas, etter dryadene, små skognymfer som etter gresk mytologi budde i eiketre. Octopetala kjem av octo, 'åtte', og petala, 'kronblad'. Åtte er eit uvanleg tal på kronblad i rosefamilien. Les meir…
endre - fra nynorsk - diskusjon - til dansk - til bokmål


Veke 35, 2007 (27. august – 2. september)Edit

svensk

Sverige under Kalmarunionen behandlar Sveriges historia mellan åren 1397 och 1520, då Sverige tillsammans med Danmark och Norge ingick i Kalmarunionen.

Till följd av de släkt- och vänskapsband som fanns mellan aristokratin i de nordiska länderna förenades dessa 1397 i Kalmarunionen. Genom unionen kunde länderna bli en motvikt mot den nordtyska Hansan. Ett återkommande stridsämne var maktfördelningen mellan centrum och riksråden i de tre länderna, något som ledde till att det i Sverige valdes riksföreståndare. Kampen om makten mellan Danmark och Sverige innebar att Skåne och Götaland förhärjades av trupper vid flera tillfällen.
redigera - från svensk - diskussion - til dansk - til bokmål - til nynorsk


dansk

Skanwiki/Ugens artikel/Uge 35, 2007
redigér - fra dansk - diskussion - til bokmål - til nynorsk


bokmål

Skanwiki/Ukens artikkel/Uke 35, 2007
rediger - fra bokmål - diskusjon - til dansk - til nynorsk


nynorsk

Norske Gaardnavne er eit bokverk som vart utgjeve i åra frå 1897 til 1924 etter manuskript utarbeidd av professor Oluf Rygh. Bokverket inneheld normert skrivemåte, opplysningar om uttale, historiske skrivemåtar og tolkingsframlegg til namna på matrikkelgardane i Noreg. Det er vorte eit standardverk om stadnamn i Noreg, og eit føredøme for liknande publikasjonar i Sverige og Danmark.

I arbeidet med verket vart det samla informasjon om skrivemåtar av stadnamn frå tida før det språklege skiftet frå gamalnorsk til dansk skriftmål mot slutten av mellomalderen. I verket er det drøfta kva for grammatisk form namna har - mellom anna kjønn, tal, kasus og om namnet står i bunden eller ubunden form. Det er òg gjort greie for lydlege endringar gjennom tidene, om slike er dokumenterte. Les meir…
endre - fra nynorsk - diskusjon - til dansk - til bokmål