Wikimedia Blog/Drafts/Brainstorming about Wikipedia’s diversity – thoughts on edit-a-thons

Brainstorming about Wikipedia’s diversity – thoughts on edit-a-thons

Recently I was able to participate in the Wikimedia Diversity Conference in Berlin as part of a cooperation that Wikimedia Sverige has with Europeana, where we worked to create new collaborations and share experiences with GLAMs and Wikimedia Chapters.

A large group of people from all over the world gathered in Berlin to find ways to improve our diversity.

During the day the talks were captured in a unusual and beautiful way.

It was a busy schedule (my workshop is the second one from the bottom in the middle).

During the fantastically well organized conference (kudos WMDE, WMF, WMUK and WMNL for your hard work) I gave a thirty minute short presentation followed by a workshop on how the Wikimedia movement can use thematic edit-a-thons to attract under represented groups to Wikipedia. This is something that we have already tried at Wikimedia Sverige during our three thematic edit-a-thons where the focus was to encourage more women to get involved in topics like women’s history, female scientists and fashion. Thematic edit-a-thons differ from general edit-a-thons. Thematic edit-a-thons focus on one particular topic, producing a burst of improvements within a field that is particularly weak. Thematic edit-a-thons also foster a sense of team spirit among participants since they usually share the same interests and expertise, which in turn facilitates cooperation.

Drawn from survey answers and conversations, the major conclusions that we have drawn from these events are (and remember that these are based on a small sample that might be culture specific, so it might very well differ from other chapters):

• Cooperate with organizations that already have a a lot of women connected to them. They can help invite their members and share material and expertise (don’t forget the universities)!
• There seems to be a great interest to be involved, we just have to find a good way to meet the female volunteers halfway. A central point seems to be to host events on a regular basis, but also try to add other fun additions like speakers, snacks, mingling and guided tours etc. (however these should not take too much time away from writing, as volunteers usually want to finish what they started during an edit-a-thon).
• There are different subgroups within groups of specific interests and expertise. The different subgroups might not necessarily care to participate in the other groups event.

In the workshop at the Wikimedia Diversity Conference we had time to brainstorm what could be done to address the four major groups that are underrepresented amongst Wikipedia editors, which are:

1. Women
2. Senior citizens
3. People with disabilities
4. LGBT

We focused mainly on three questions. We focused mainly on three questions. (1) What topics are suitable? (2) What could bed added in connection to the events? (3) How can we increase the retention rate? Due to some time restraints, participants were dvided based on where they were sitting, as opposed to picking a group of their choice. The benefit was that people had to leave their comfort zone and think outside of the box. The downside was of course that some of the participants might have been unable to contribute their own expertise regarding a specific group.

We had a limited amount of time for the brainstorming session (just 20 minutes), but because of the time crunch I think we were all the more effective! Here’s what the participants came up with:

Women

The largest group in the room happened to be the one focusing on women. They thoroughly discussed what themes are suitable for attracting women to Wikipedia as women are a very heterogeneous group. Was fashion, for example, a suitable theme, considering that WMSE had a lot of female participants during the fashion edit-a-thon? Is hosting a fashion edit-a-thon for women simply exploiting a stereotype? The group suggested that at least in Western countries art and literature could be a suitable theme. There is also the added benefit that a large percentage of librarians are women who have access to databases and sources.

The group went on to recommended that organizers try to think outside of Wikipedia in order to attract more women. For example, the ones that are more interested in writing narratives are less likely to enjoy Wikipedia, but more likely to enjoy Wikivoyage.

To increase the interests in the edit-a-thons the group argued that the events might be interesting enough on their own, without adding extra events, if the topic is carefully chosen. One suggestion was to use a model that is common at feminist hackerspaces. The model consists of participants giving short 90 second talks about their interests. This is a way to motivate women to share their interests with other participants. They also discussed the importance of having food at the events as well as event t-shirts in women sizes. Efforts must also be made to make the participants feel welcomed and normalized. Clear distinctions must also be made between learning, collaboration and socialization during the event.

Senior citizens

Group two talked about how to reach out to senior citizens. The German chapter’s experience regarding senior citizens is that there is a real need for long-term mentorship (both online and offline). Hence, they have found the one-off workshop model unsuccessful. Instead, mentorship must be promoted through something like the Teahouse or by pairing up the seniors together. In their experiences, there is a need for ongoing guidance for this group to keep them editing and prevent their work from being reverted. As many seniors do not have or use email, this could prove challenging.

The group also discussed the importance of taking into consideration what tools to use, since many participants sometimes lack the elementary IT skills needed. It was agreed upon that if the seniors can’t come to us, we should go to them and organize events at senior centers.

Also, to improve retention, it was proposed that events should occur more frequently, which would help keep up general IT practices. A bit of a surprise was their idea of the need to gamify the editing to attract seniors.

The group discussed the importance to point out to the participants that not all knowledge will be suitable for an encyclopedia, in order to manage their expectations. What is also important for organizers when preparing events with senior citizens is to prepare for questions regarding how relevant the local knowledge from local communities is for the projects and how that fits with our guidelines for encyclopedic relevance and verifiability, specifically about oral citations.

Another important thing to consider is that many senior volunteers might have a lot of other valuable material, such as photos and videos that they have acquired throughout their lives, which can be incorporated into the edit-a-thon.

Disabilities

Group three discussed the importance to create a separation between physical, chronic disabilities and mental disabilities. They came to the conclusion that it was important to connect with communities of people with disabilities to attract more people from other disability groups. Suitable themes might include articles on diseases on Wikipedia, especially orphan diseases.

the importance of providing a social atmosphere for participants was discussed. It was acknowledged that further investigation is needed to determining how potential software like dictation programs in addition to the MediaWiki interface and spoken Wikipedia could be utilized to facilitate the editing process for disabled people. It would also be important to prepare any special hardware needed for people who cannot type.

For participants with mental disabilities that still might be able to help with simpler tasks the group discussed the importance of using a simple language and making the process easier to understand by incorporating flowcharts and diagrams.

LGBT

Group four narrowed down eight topics that they thought might attract people from the LGBT community:

• History of LGBT rights
• LGBT rights/laws in the world/region
• LGBT culture
• LGBT psychology
• LGBT sociology
• LGBT health
• LGBT travel (Wikivoyage)
• LGBT expressions (Wiktionary)

They also thought it would be important to clarify that the focus should be on adding reliable sources on the subject, and not merely opinions.

Now it’s time to put these all these ideas (and your own!) into action to diversify Wikipedia’s editor base!

Kind regards,

John Andersson
Project Manager
Wikimedia Sverige

Swedish translation

Brainstormande om mångfald på Wikipedia – tankar om skrivstugor

En stor grupp med människor från hela världen samlades i Berlin för att identifiera sätt att öka vår mångfald.

Samtalen under dagen sammanställdes på ett ovanligt och vackert sätt.

Det var ett pressat schema (min workship är den andra från botten, i mitten).

Nyligen gavs jag möjlighet att delta på Wikimedia Diversity Conference i Berlin som en del av ett samarbete som Wikimedia Sverige har med Europeana; inom det samarbetet arbetar vi med att skapa nya samarbeten och dela erfarenheter med GLAM-institutioner samt mellan Wikimedia-föreningar.

Under denna fantastiskt välorganiserad konferens (kudos WMDE, WMF, WMUK och WMNL för ert fantastiska arbete!) hade jag trettio minuter på mig att ge en kort presentation och efter det leda en workshop om hur vi, Wikimedia-rörelsen kan använda tematiska skrivstugor för att locka underrepresenterade grupper till att bidra till Wikipedia. Detta är något som vi redan börjat pröva på Wikimedia Sverige då vi har genomfört tre tematiska skrivstugor där vi fokuserat på att få fler kvinnor involverade och förbättra vår täckning om ämnen såsom kvinnohistoria, kvinnliga forskare och mode. Tematiska skrivstugor skiljer sig från skrivstugor utan särskild inriktning då Wikipedia får en snabb förbättringar inom ett visst område som är särskilt eftersatt och för att skrivstugan även kan skapa mer av en laganda bland deltagarna eftersom de delar intresse/kompetens (som förhoppningsvis leder till och underlättar samarbete).

De viktigaste slutsatser som vi har dragit från dessa evenemang är baserade dels på enkätsvar såväl som samtal med deltagarna är (och kom ihåg att dessa bygger på ett litet urval som kan vara kulturspecifika, så det kan mycket väl skilja sig från andra Wikimedia-föreningars erfarenheter):

• Samarbeta med organisationer som redan har en en hel del kvinnor involverade i dem. De kan hjälpa till att bjuda in sina medlemmar och dela material och sakkunskap på skristugorna (glöm inte universiteten!).
• Det verkar finnas ett stort intresse av att på något sätt vara med, men vi måste se till att hitta ett bra sätt att nå dessa frivilliga kvinnor halvvägs. En central sak verkar vara att hålla evenemang på regelbunden basis, men också försöka anordna andra roliga sido-event såsom presentationer, mingel med tilltugg, guidade rundturer etc. (men dessa bör inte ta för mycket tid från skrivandet då många volontärer sagt att de vill hinna avsluta vad de påbörjat under skrivstugan).
• Det finns olika undergrupper inom de olika underrepressenterade grupperna som har särskilda intressen och specifik expertis som de vill dela med andra. Och dessa olika undergrupper kanske inte har intresse att delta i de andra gruppernas skrivstugorna.

Under workshopen på Wikimedia Diversity Conference hade vi lite tid att brainstorma vad vi kunde göra för att förändra situationen för fyra grupper som är underrepresenterade bland skribenterna på Wikipedia:

1. Kvinnor;
2. Pensionärer;
3. Personer med funktionshinder;
4. HBT.

Vi fokuserade huvudsakligen på tre frågor: (1) vilka ämnen som skulle vara lämplig; (2) vad vi kan anordna i anslutning till skrivstugorna; och (3) hur vi kan öka antalet deltagare som fortsätter bidra på Wikipedia även efter skrivstugan. På grund av tidigare förseningar hade vi dock rätt ont om tid, så i stället för att alla själva valde vilken underrepresenterad grupp de skulle fokusera på delades de helt enkelt upp baserat på var de satt i rummet. Detta kan dock ha varit positivt då deltagarna var tvungna att lämna sin komfortzon och fundera i nya banor. Nackdelen var förstås att deltagarna kompetens med att arbeta gentemot specifika underrepresenterade grupper inte nyttjades till fullo.

Vi hade en ganska begränsad tid för brainstorming (endast 20 minuter), men på grund av den korta tiden tror jag att vi arbetade desto mer effektivt! Detta är vad deltagarna kom fram till:

Kvinnor

Den största gruppen i rummet råkade vara den som arbetade på hur vi kan få fler kvinnor att börja bidra. Deras utgångspunkt för diskussionen var varför det finns ett behov av ett särskilt fokus på kvinnor och hävdade att detta är feminism. De diskuterade grundligt vilka teman som är lämpliga för att locka kvinnor till Wikipedia då kvinnor är en mycket heterogen grupp. Är exempelvis mode ett lämpligt tema då WMSE hade en stor grupp kvinnliga deltagare under modeskrivstugan? Eller var det stereotypering? När de diskuterade mode kom gruppen även till slutsatsen att inte bara mode, men även hår har en extremt dålig täckning på Wikipedia. De föreslog att, åtminstone i västvärlden, vore konst och litteratur ett lämpligt tema. Kvinnliga biografier om exempelvis författare har ett mervärde då en stor andel av bibliotekarierna är kvinnor, och de vet och har tillgång till databaser och källor.

Gruppen rekommenderade även att arrangörerna skulle försöka tänka utanför Wikipedia för att få kvinnor att börja bidra. Till exempel är de som främst är intresserad av att skriva berättelser mindre benägna att uppskatta arbetet på Wikipedia, men skulle sannolikt uppskatta att arbeta på Wikivoyage.

De hävdade att själva skrivstugan mycket väl kan vara intressant nog på egen hand, och att sidoevenemang kanske inte behövs om ämnet är noggrant utvalt. De hade dock ett förslag om att använda en modell som är vanlig vid feministiska hackerspaces: Deltagarna ger korta 90 sekunders-presentationer om sina intressen. Detta är ett sätt att motivera kvinnor att delge sina intressen för andra deltagare. De diskuterade också vikten av att ha mat på evenemangen och se till att det i goodiebagen finns t-shirts och andra saker i damstorlek! Arrangörerna bör även arbeta hårt på att få deltagarna att känna sig välkomna och normalisera situationen samt skilja på delarna som handlar om lärande, socialisering och samarbete under evenemanget.

Pensionärer

Grupp två pratade om hur man kan få pensionärer att delta och slog fast att det redan från början är viktigt att göra en insats för att nå de pensionärer som är motiverade att bli volontärer på våra projekt. Ett urval måste alltså ske. Den Wikimedia Deutschlands erfarenhet av pensionärer är att det finns ett verkligt behov av långsiktigt mentorskap och att workshops av engångskaraktär därför misslyckas. Istället behöver det bygga på mentorskap/kamratskap genom exempelvis något i stil med Teahouse eller genom att para ihop ett par pensionärer tillsammans. Enligt deras erfarenhet finns det ett behov av fortsatt vägledning för denna grupp för att få dem att fortsätta redigera och förhindra att deras arbete återställas av andra volontärer då det inte håller tillräckligt hög kvalité. Eftersom många äldre inte har/sällan använder e-post kan samordningen bli en större utmaning.

Gruppen diskuterade även vikten av att ta hänsyn till vilka verktyg som ska användas då denna grupp ibland saknar elementär IT-kompetens och därför saknar förmågan att själva införskaffa grundläggande information på egen hand. D.v.s. de behöver även mer grundläggande utbildning inbakat i paketet. De funderade på om det är så att de äldre inte kan komma till oss, bör vi komma till dem och organisera evenemang på älderboenden och liknande.

Dessutom, för att förbättra antalet pensionärer som fortsätter skriva efter evenemangen diskuterade de hur viktigt det är att anordna flera efterföljande evenemang, med hög frekvens som då även bör omfatta allmän IT-praxis så att de inte tappar farten. Något av en överraskning var att gruppen ansåg det finnas ett behov av att gamifiera redigeringsupplevelsen för att locka och behålla pensionärer som bidragsgivare.

Gruppen diskuterade även vikten av att tidigt peka ut för deltagarna att inte all kunskap är lämpligt för ett uppslagsverk, detta så att förväntningar ligger på rätt saker och deltagarna inte blir besvikna. Vad som också är viktigt är att arrangörerna vid planering inför evenemang med pensionärer är förbereda på frågor om hur relevant lokala kunskap från lokalsamhällen är för projekten och hur det passar med våra riktlinjer för encyklopedisk relevans och kontrollerbarhet, samt om funderingar gällande muntliga källor för artiklar (d.v.s. inspelade berättelser m.m.).

En annan viktig sak att tänka på är att denna grupp av volontärer kan ha en hel del annat värdefullt material efter ett långt liv som de skulle kunna bidra med, till exempel foton och videor.

Personer med funktionshinder

Grupp tre diskuterade om vikten att skilja mellan fysiska/kroniska funktionshinder samt psykiska funktionshinder. De kom fram till att det var viktigt att först och främst ta kontakt med organisationer för människor med funktionshinder för att nå personer från de båda grupperna. Lämpliga teman kan innefatta artiklar om sjukdomar på Wikipedia, särskilt sällsynta sjukdomar .

För skrivstugor som fokuserar på att få fysiskt/kroniskt funktionshindrade att delta diskuterade de om vikten av att ge möjligheter att umgås för deltagarna, samt att undersöka om möjligheterna för programvara som kan användas för att ta diktamen kan läggas till som ett tillägg till Mediawiki-gränssnittet samt hur uppläst Wikipedia skulle kunna användas vid skrivstugorna. Det skulle också vara viktigt att förbereda sig och ta reda på om det behövs några speciella verktyg för människor som inte kan skriva med sina händer, som en del av förberedelserna för skrivstugorna

För deltagare med psykiska funktionshinder som fortfarande kanske kan hjälpa till med enklare uppgifter diskuterade gruppen vikten av att använda ett enkelt språk och göra det lättare att förstå saker och ting med hjälp av tydliga flödesscheman och diagram.

HBT

Grupp fyra som fokuserade på personer som är HBT diskuterade främst möjliga ämnen för skrivstugor och listade åtta ämnen som de trodde skulle kunna locka folk med ett intresse i HBT-frågor:

• Historien om HBT-rättigheter
• HBT-rättigheter/lagar i världen
• HBT-kultur
• HBT-relaterade psykologiartiklar
• HBT-relaterade sociologiartiklar
• HBT-relaterade hälsoartiklar
• HBT-resor (Wikivoyage)
• Specifika uttryck inom HBT-gruppen (Wiktionary)

De tyckte också att det skulle vara viktigt att klargöra att fokus bör ligga på att lägga till pålitliga källor i ämnet, och inte åsikter.

Nu är det dags att ta alla dessa idéer (och dina egna!) och omsätta dem i praktik så att vi kan diversifiera gruppen med bidragsgivare på Wikipedia!

Med vänliga hälsningar,

John Andersson
Projektledare
Wikimedia Sverige

German translation

Brainstorming über Vielfalt in der Wikipedia – Gedanken zum Thema Edit-a-thons

Menschen aus aller Welt kamen in Berlin zusammen, um gemeinsam zu überlegen, wie man die Vielfalt in unseren Projekten steigern kann.

Die Ergebnisse des Tages wurden in einer ungewöhnlichen, aber schönen Art und Weise zusammengefasst

Es gab ein vollgepacktes Programm(mein Workshop ist der zweite von unten in der Mitte).

Vor kurzem hatte ich die Möglichkeit, im Rahmen einer Kooperation von Wikimedia Sverige und Europeana, mit der wir neue Kooperationen eingehen und unsere Erfahrungen mit GLAMs und zwischen den Chaptern austauschen, an der Wikimedia Diversity Conference in Berlin teilzunehmen.

Bei dieser hervorragend organisierten Veranstaltung (Chapeau WMDE, WMF, WMUK und WMNL für die harte Arbeit!) hielt ich eine kurze Präsentation mit anschließendem Workshop zum Thema thematische Edit-a-thons und wie wir, die Wikimedia-Bewegung, diese nutzen können, um die Partizipation bislang unterrepräsentierter Gruppen in der Wikipedia zu fördern. Wir haben in Schweden bereits drei solcher Events durchgeführt, bei denen wir uns darauf konzentriert haben, gezielt Frauen dazu zu motivieren, mitzumachen. Dabei wurden Artikel über Themen wie Frauengeschichte, Wissenschaftlerinnen oder Mode verfasst. Solche thematischen Edit-a-thons unterscheiden sich von „normalen“ Edit-a-thons, die keinen spezifischen thematischen Schwerpunkt haben, dahingehend, dass man innerhalb kurzer Zeit viel qualitativ hochwertigen Inhalt in eher „schwachen“ Themenfeldern in der Wikipedia generieren kann. Gleichzeitig hat man die Möglichkeit, den Teamgeist unter den Teilnehmenden zu stärken, da diese ein gemeinsames Interesse an der Thematik haben und Expertise auf dem gleichen Gebiet aufweisen. Dies fördert idealerweise die Kooperation.

Basierend auf Umfragen und persönlichen Gesprächen mit den Teilnehmenden konnten wir einige wesentliche Erkenntnisse aus diesen Veranstaltungen gewinnen. Man sollte allerdings an dieser Stelle zu bedenken geben, dass diese auf einer sehr kleinen Stichprobe beruhen und kulturspezifisch sein können, sodass die Ergebnisse anderer Chapter durchaus anders ausfallen können):

• Es bietet sich an, vorwiegend mit Organisationen zu kooperieren, die bereits eine hohe Anzahl an Frauen in ihrem Umfeld haben. Diese können dabei helfen, eigene Mitglieder einzuladen und Material und Expertise zu teilen (dabei sollten die Universitäten nicht vergessen werden!)
• Es scheint generell ein großes Interesse daran zu bestehen, sich in irgendeiner Form einzubringen. Alles was wir tun müssen, ist demnach, einen guten Weg zu finden, weiblichen Interessierten entgegenzukommen. Hier scheint es wichtig zu sein, dass solche Events in regelmäßigen Abständen stattfinden, aber auch, diese um unterhaltsame Elemente wie Vorträge, Get-Togethers mit Snacks, Führungen, usw. zu erweitern. Dieses „Begleitprogramm“ sollte allerdings auch nicht zu viel Zeit einnehmen, um die Teilnehmenden nicht vom eigentlichen Schwerpunkt der Veranstaltung, dem Editieren, abzuhalten.
• Innerhalb der Gruppen mit spezifischen Interessen und Expertise in einem bestimmten Bereich lassen sich zum Teil Untergruppen ausmachen, deren Interesse an den Veranstaltungen anderer Gruppen teilzunehmen eher gering ist.

Im oben angesprochenen Workshop auf der Wikimedia Diversity Conference hatten wir Zeit, uns gemeinsam ein paar Gedanken darüber zu machen, wie die Situation für vier unterrepräsentierte Gruppen in der Wikipedia verbessern könnte:

1. Frauen
2. Ältere Menschen
3. Menschen mit Beeinträchtigungen
4. LGBT Gruppen

Wir konzentrierten uns dabei im Wesentlichen auf drei Fragen: (1) Welche Themen könnten für die jeweilige Gruppe passend sein, (2) wie könnten wir die Veranstaltungen durch zusätzliche Elemente unterhaltsamer gestalten, und (3) wie können wir die Teilnehmer dazu bringen, langfristig dabei zu bleiben.

Die Teilnehmenden des Workshops wurden in vier Gruppen eingeteilt, wobei wir diese der Einfachheit halber nicht auf Basis des jeweiligen Interesses, sondern abhängig vom Sitzplatz im Raum gebildet haben. Der positive Aspekt an dieser Vorgehensweise bestand darin, dass die Teilnehmenden ihre Komfortzone verlassen und über den Tellerrand blicken mussten. Nachteilig war allerdings die Tatsache, dass manche der Teilnehmenden ihre Expertise so nicht richtig einbringen konnten. Das Zeitfenster für das Brainstorming war mit 20 Minuten relativ eng bemessen, jedoch hat der erhöhte Zeitdruck aus meiner Sicht dazu beigetragen, dass wir insgesamt effektiver gearbeitet haben. Im folgenden stelle ich die Ergebnisse des Workshops dar.

Frauen

Die größte Gruppe im Raum war zufälligerweise diejenige, die sich auf das Thema Partizipation von Frauen konzentrierte. Ausgangspunkt ihrer Diskussion war die Frage, ob es überhaupt den Bedarf nach diesem speziellen Fokus auf die Beteiligung von mehr weiblichen Autoren gibt. Es wurde argumentiert, dass es sich bei diesem Ansatz letztendlich um Feminismus handelte. Die Teilnehmenden setzen sich intensiv damit auseinander, welche Themen überhaupt geeignet sein könnten, um Frauen gezielt anzusprechen und zu motivieren, sich in der Wikipedia zu beteiligen. Schließlich geht es um eine sehr heterogene Gruppe. So stellte sich beispielsweise die Frage, ob das Thema Mode, zu dem WMSE einen Edit-a-thon veranstaltet hatte, ein geeignetes Thema wäre oder ob damit lediglich typische Rollenklischees bedient würden.

Eine Erkenntnis aus der Diskussion war es, dass sowohl Mode als auch Haare Themen sind, die in der Wikipedia bislang deutlich unterrepräsentiert sind. Die Gruppe regte an, dass zumindest in westlichen Ländern Themen wie Kunst und Literatur geeignet sein könnten, um gezielt Frauen anzusprechen. Biographien von Frauen, beispielsweise von Autorinnen, hätten den Vorteil, dass ein großer Anteil an Mitarbeitenden in Bibliotheken weiblich seien und gleichzeitig direkten Zugang zu wichtigen relevanten Quellen für das Verfassen von Artikeln hätten.

Um das Interesse an Edit-a-thons zu steigern, so der Konsens in der Gruppe, reiche es aus, ein passendes Thema zu finden, für das sich diese begeistern können. Solche Events an sich können schon interessant genug sein und es wäre eher unnötig, diese durch andere Elemente unterhaltsamer zu gestalten. Ein Vorschlag bestand darin, ein Modell zu übernehmen, das auf feministischen Hackertreffen üblich ist: Die Teilnehmer geben 90 Sekunden lang Auskunft über ihre jeweiligen Interessen. Dies könnte ein Weg sein, Frauen dazu zu ermutigen, ihre Interessen mit den anderen Teilnehmerinnen zu teilen. Die Gruppe diskutierte ebenfalls die Wichtigkeit, bei derartigen Events für Verpflegung zu sorgen und sicherzugehen, dass T-Shirts in Frauengrößen vorhanden sind. Organisierende sollten außerdem dafür sorgen, dass sich die Teilnehmerinnen willkommen und wohl fühlen und Lernen, Sozialisation und Kollaboration trennen.

Ältere Generationen

Die zweite Gruppe sprach darüber, wie man ältere Menschen erreichen könnte. Dabei wurde die Wichtigkeit, gleich von Anfang an die Menschen zu adressieren, die ausreichend Motivation mitbringen sich an unseren Projekten freiwillig zu beteiligen, thematisiert. Wikimedia Deutschlands (WMDE) Erfahrungen bei der Einbindung der Generation 50+ haben gezeigt, dass eine längerfristige Unterstützung unbedingt notwendig ist. Das Modell kurzfristig angelegter Workshops hat sich für diese Zielgruppe nicht bewährt. Stattdessen ist es sinnvoll, Mentorenprogramme oder Peergroups zu schaffen, die eine Kombination aus Online- und Offline-Betreuung ermöglichen, wie es beispielsweise beim „Teahouse“ (online) und bei Gruppentreffen Gleichgesinnter (offline) der Fall ist. Aus der Erfahrung Wikimedia Deutschlands ist die kontinuierliche Unterstützung bei dieser Gruppe wichtig, damit sie weiterhin editieren und ihre Arbeit nicht revertiert wird.

Bei der Adressierung dieser Zielgruppe ist man oft vor technische Hürden gestellt. Die Gruppe diskutierte daher die Wichtigkeit von Instrumenten, die man für Ältere nutzen könnte. Oft fehlen ihnen elementare IT-Fähigkeiten, die es ihnen erschweren, sich grundlegende Informationen selbst anzueignen. Die Option von grundlegendem Computer-Training wurde diskutiert. Die Gruppe befürwortete, dass man auch direkt zu Seniorenzentren gehen sollte, um dort Veranstaltungen durchzuführen, sollte die Zielgruppe nicht in der Lage sein, an einen anderen Ort zu kommen. Um die Senior*innen zum Dabeibleiben zu ermutigen, sah es die Gruppe als wichtig an, regelmäßige Veranstaltungen über einen längeren Zeitraum durchzuführen und dabei aber auch einen Teil zu allgemeinen IT-Praktiken zu berücksichtigen.

Überraschend war die Idee der Gruppe, dass das Einbeziehen spielerischer Elemente beim Editieren nötig sei, um die Älteren anzulocken. Von Beginn an sollte man die Interessenten darauf hinweisen, dass nicht alles Wissen für eine Enzyklopädie geeignet ist; so können man auch falsche Erwartungen regulieren. Wenn sich Organisatoren auf Veranstaltungen mit Senior*innen vorbereiten, sollten sie sich auch auf Fragen vorbereiten, die die Wichtigkeit lokalen Wissens und lokaler Gemeinden für die Projekte hinterfragen und wie diese mit den Richtlinien für enzyklopädische Wichtigkeit und Prüfbarkeit zusammenpassen (zum Beispiel bei mündlichen Zitaten). Ein weiterer wichtiger Punkt, über den es nachzudenken gilt, ist, dass diese Freiwilligen neben einem großen Erfahrungsschatz auch andere wichtige Materialien wie Fotos und Videos aus ihrem langen Leben beitragen können.

Menschen mit Beeinträchtigungen

Gruppe 3 diskutierte die Wichtigkeit, Menschen mit Beeinträchtigungen einzubinden. Zunächst wurden verschiedene Formen der Beeinträchtigungen thematisiert, für die jeweils andere Prioritäten gesetzt werden müssten. Eine Erkenntnis war, dass eine Vernetzung mit entsprechenden Gruppen nötig sei, um sie überhaupt anzusprechen. Passende Themen könnten Artikel über Krankheiten sein. Für Edit-a-thons mit einem Fokus auf die Einbindung körperlich und chronisch beeinträchtigter Menschen wurde die Möglichkeit des Schaffens von Räumen zur Sozialisierung der Teilnehmenden diskutiert. Desweiteren wurde die Möglichkeit von Diktiersoftware als zusätzliches MediaWiki Interface besprochen. Wie und ob man die gesprochene Wikipedia in den Veranstaltungen nutzen könnte machte einen weiteren Teil der Überlegungen aus. Über spezielle Hilfsmittel für Menschen, die aufgrund einer Beeinträchtigung keine Tastaturen nutzen können, müsste im Rahmen der Vorbereitungen für eine solche Veranstaltungen nachgedacht werden. Für Menschen mit geistiger Beeinträchtigung könnten leichtere Aufgaben innerhalb der Gruppe gefunden werden, auch die Verwendung einfacher Sprache und die Verwendung von Flowcharts und Diagrammen wurde besprochen.

LGBT Gruppen

Die LGBT Gruppe (aus dem englischen Sprachraum kommende Abkürzung für Lesbian, Gay, Bisexual und Trans) besprach mögliche Themen für Edit-a-thons und umriss acht Themen für die LGBT-Community.

• Geschichte der LGBT Rechte
• LGBT Rechte in der Welt/Regionen
• LGBT Kulturen
• LGBT Psychologie
• LGBT Soziologie
• LGBT Gesundheit
• LGBT Reise (Wikivoyage)
• LGBT Äußerungen/Redewendungen (Wiktionary)

Die Gruppe stellte heraus, dass es wichtig sei, glaubwürdige Quellen zu den einzelnen Themen anzuführen und keine Meinungen.

Jetzt ist es an der Zeit, alle diesen Ideen (und deinen eigene!) Taten folgen zu lassen und Wikipedias Editorengruppen vielfältiger zu machen!

John Andersson
Project Manager
Wikimedia Sverige