User:Eloquence/Platform 2006/Sv
Brev till wikigemenskapen
editInte översatt än. Originalet finns på User:Eloquence/Platform 2006#Letter to the community
Wiki-CV
editInte översatt än. Originalet finns på User:Eloquence/Platform 2006#Wiki CV
Sakfrågorna
editEtt öppet Wikimedia
edit- System som överlever är aldrig stängda, utan altid öppna och tillgängliga för omvärlden."
- — Frederic Vester
I januari 2006 utannonserade Angela skapelsen av flera nya kommittéer inom Wikimedia Foundation, som skulle erhålla befogenheter delegerade från styrelsen. [1] Detta var en stor förändring mot hur Wikimedia Foundation dittills drivits, nämligen enbart av styrelsen. Jag uttryckte omedelbart några tankar om kommittéstruktur, och dessa återspeglar i stora drag hur jag ser på saken än idag. Först och främst tror jag på att en kommitté bör vara så öppen som det rimligen kan vara möjligt.
Angela och Anthere gjorde en första ansträngning för att garantera en sådan öppenhet genom en resolution om kommittéers agerande. Resolutionen gick inte igenom, eftersom den betraktades som alltför outvecklad. En av mina första ageranden som styrelsemedlem skulle vara att utveckla ett klart och vettigt förslag för hur vi kan garantera transparens, öppenhet, deltagande och ansvarighet inom Wikimedias kommittéer. Information bör publiceras varhelst man kan göra så utan att det bedöms vara risk för att skaa projekten, samarbetspartners, wikigemenskapen eller organisationen.
Jag tror på att varje wikigemenskap borde hålla öppna möten åtminstone då coh då, för att tillåta nya frivilliga krafter att ta emot och själva ge input om vad kommittén har sysslat med och hur de själva kan hjälpa till. Frivilliga borde efter ett tag kunna erhålla status som rådgivare, och de mest aktiva frivilliga borde bli medlemmar rent juridiskt (vilket innebär att de juridiskt erhåller delegerad befogenhet från styrelsen, så detta är en rätt stor sak). Volunteers should be able to attain advisor status after a while, and the most active volunteers should become legal members (which means that they legally receive delegated authority from the Board, and also get access to internal wikis and mailing lists, so this is quite a big deal). Idealiskt sett borde rådgivare ha tillgång till största delen av kommitténs aktuella arbetsinformation, som behövs för att man ska kunna delta i kommitténs arbete, och tillåtas att informellt delta i kommitténs processer.
För att hantera konfidentiell information kan underkommittéer vara ett effektivt sätt. Redan nu har kommittén för specialprojeket skapat åtskilliga sådana underkommittéer för att hantera särskilda ärenden såsom statiska sidversioner för Wikipedia. Eftersom sådana subkommittéer bara behöver ha tillgång till aktuell arbetsinformation, kan de vara ännu mer öppna för deltagande än huvudkommittén.
Varje kommitté borde rapportera till styrelsen eller till den verkställande direktören, åtminstone då och då. En version av den rapporten, redigerad för att avlägsna eventuell känslig information, bör visas för wikigemenskapen. Avskilda maillistor eller wiki bör användas när det är nödvändigt, och det bör finnas väldefinierade precesser för att publicera information sedan den inte längre är konfidentiell (det vill säga, när man nått fram till en uppgörelse).
Kommittéerna bör alltså fungera som små meritokratier, där vem som helst som är villig till gott arbete kan uppnå medlemskap. (Medlemskap i en kommittén bör dock upphöra när användaren inte längre är aktiv.) även (Members should, however, also be excluded when they are no longer active.) Nedan förljer några tankar om processer som kan hjälpa oss att undvika situationer där vi tagit på oss projekt som vi inte är rätt utrustade för att slutföra.
Hur hanterar vi olika språk i en kommitté? Rent praktiskt torde lokalavdelningarna vara den bästa nivån att verka på för människor som inte pratar engelska. Vi bör därför fortsätta att assistera och snabba på processen att skapa nya sådana (Delphine gör ett utmärkt jobb som koordinator för lokalavdelningar). Om det finns något större intresse av språkspecifika arbetsgrupper inom Wikimedia Foundations ramar, bör vi underlätta detta samt finna individer som är villiga att rapportera om framskridandet på något gemensamt språk (förmodligen engelska).
Vad gäller ekonomin har vi ännu inte någon heltidsanställd vars uppdrag är att sköta ekonomin och som kan publicera budgetar öppet samt se till så detta sker i rimligt god tid. Det är vårt ansvar att tydligt förklara hur vi använder våra pengar och varför vi behöver mera, och vi bör aldrig be om pengar om vi inte kan formulera ett tydligt behov av dem, idag eller i framtiden. Extra viktigt är att vi måste se till så att pengar används förnuftigt coh effektivt, och att alla utgifter redovisas. Professionella externa revisioner måste utföras regelbundet, för att säkerställa att vår ekonomi är helt i sin ordning. Resultatet av sådana revisioner bör publiceras offentligt i så stor utsträckning som möjligt.
Styrelsen kan själv vara mera öppen för medverkan från andra än den för närvarande är. Många beslut skulle kunna påbörja sitt liv på Meta med öppen utveckling och feedback innan styrelsen röstar om frågan. Alla medlemmar av wikigemenskapen gör uppmanas att lägga fram förslag till beslut, under förutsättning att dessa granskas på ett rimligt sätt innan de föreläggs styrelsen. Processen för att föreslå nya projekt är ett exempel på hur wikigemenskapen kan ta initiativ.
En fråga som kommit upp de senaste månaderna är huruvida det ska finnas formellamedlemsskap i Wikimedia Foundation. Jag har ännu inget klart svar på den frågan, och skulle vilja diskutera den i detaljer med vår advokat och övriga styrelsemedlemmar. Min spontana känsla är att en modell som innbär medlemskap både i lokalavdelningar och i Wikimedia Foundation kan vara vettig vad gäller vissa saker, (såsom personval), men jag skulle också gärna vilja att vi låter bli att öka risken för att råka illa ut juridiskt, samt onödig byråkrati. En modell med medlemskap skulle garantera att organisationen komme att ligga helt i wikigemenskapens händer, eftersom Floridas lag säger att medlemmarna kan rösta bort godtydlig styrelsemedlem om majoritet uppnås. [2] I vilket fall som helst skulle jag vilja se att majoriteten av styrelsens medlemmar väljs av wikigemenskapen, med mandatperioder som löper omlott (på detta sätt finns ingen risk att hela styrelsen avsätts vid ett och samma val, vilket är bra för att garantera kontinuitet.).
Balans och harmoni
edit- Konflikt är konkurrens mellan och bland individer. Den kan vara konstruktiv och stimulerande. Den gynnar förändring och anpassning. En konflikt som hanteras väl kan främja medvetenhet om sig själv och andra. Den kan till och med stärka relationer och förbättra moralen. Konflikter kan även vara destruktiva, och det är dess förmåga att skada individer och relationer som alltför ofta konfronterar och förvirrar oss."
- — E. Grant MacDonald, studierektor för programmet för ledarskap inom icke vinstdrivande verksamhet, Dalhousie University [3]
Varje organisation av Wikimedias komplexitet och storlek behöver heltidsanställda som ser till så att duktiga människor finnd tillgängliga varhelst och närhelst vi behöver dem. Vår organisation har nu insett och handlat efter detta, och har anställt några av de smartaste människorna i vår community på heltid: Danny Wool, Brad Patrick, Tim Starling och Brion Vibber. Delphine Ménard har, på grund av hennes bakgrund som professionell evenemangsorganisatör, anställts på kontraktbasis för att organisera Wikimania 2006. Så långt tror jag att vårt sätt att anställa personal har varit utmärkt och i linje med våra behov. I takt med att Wikimedia Foundation och dess lokalavdelningar växer, behöver vi se till så att frivilliga krafter alltid känner sig välkomna att delta, och så att vi minimerar risken för konflikt mellan de två lagren. Vi bör också tänka över ordentligt hur vi kan decentralisera och delegera arbete som för närvarande görs av heltidsanställd personal, till frivilliga krafter och till deltidsanställda.
Bland situationer där frivilliga och anställda kan överlappa finns: Att skicka tack-meddelanden till donatorer, anpassade till mottagaren (förutom den juridiskt nödvändiga dokumentationen, vilken bör skötas professionellt). Hantering av juridiska frågor kring innehåll som sträcker sig över flera projekt och språk. Skötsel av insamlingskampanjer. Organisation av evenemang som Wikimania (har redan gjorts på ett mycket bra sätt). Utveckling av mjukvaran. Hantering av mjukvara och projektens innehåll erbjuds till externa användare. Byggande av samarbeten (och så vidare). Inom vart och ett av dessa områden är tricket att låta de frivilliga krafterna göra så mycket som möjligt, men minska riskerna genom att anställa personal inom nyckelområden.
Personal och styrelsemedlemmar bör, när de agerar på ett Wikimedia-projekt utifrån sin officiella roll, använda ett annat användarkonto eller en annan signatur än de använder i sitt ideella arbete som användare på Wikimedia-projekt. Detta förebygger missförstånd hos wikigemenskapen, och kan också vara fördelaktigt ur ett juridiskt perspektiv; om Wikimedia Foundations anställda, eller en lokalavdelnings anställda, ses som användare som påverkar projektens innehåll kan detta öka vårt juridiska ansvar eller exponera dessa personer för stämning eller hot om stämning.
Som jag ser det är en av styrelsens viktiga roller att utgöra förbindelseled mellan anställda och ideella krafter, att lyssna noga på klagomål, och att hjälpa den verkställande direktören med att strukturera om arbetsflöden som respons på input. Styrelsen är den perfekta institutinoen för att göra detta. Den har inget ansvar för något som måste skötas från dag till dag, och består främst av välkända och betrodda personer från wikigemenskapen som också träffar de anställda regelbundet. Konflikter bör göras synliga genom de befintliga diskussionskanalerna, nya dialogformer och rapporter.
Att lösa konflikter inom styrelsen är lika viktigt. E. Grant MacDonald (som citeras ovan) skiljer mellan "passiva styrelser", "stridande styrelser" och "harmoniska styrelser". Från wikigemenskapens perspektiv är en passiv styrelse lika farlig som en stridande. MacDonald skriver:
- Den passiva styrelsen är en grupp som är nöjd med status quo, nöjd med sig själv, och nöjd med att vara ledd av en inflytelserik person (kanske grundaren, styrelseordföranden eller den verkställande direktören). Den passiva styrelsen kan kännetecknas av dålig närvaro, liten omsättning av medlemmar, och mycket få högljudda personer. Den passiva styrelsen är en styrelse som tar vad som "ges" till dem, både vad gäller organisationens mål och medel.
För en organisation som är så beroende av konstant utveckling som Wikmedia, är en passiv styrelse särskilt farlig. För att undvika bägge extremerna bör vi bygga en mångsidig styrelse vars medlemmar är tränade i att lösa konflikter, som är villiga att uttrycka sina åsikter och samtidigt ha all respekt för andras, och som har en fullständig förståelse av styrelsemedlemmarnas, de anställdas, och frivilliga krafternas roller. Det finns särskilda kurser i konfliktlösning för styrelser i icke-vinstdrivande sammanhang. Det kan vara önskvärt att alla medlemmar i Wikimedias styrelse deltar i sådana kurser, på Wikimedia Foundations bekostnad.
Dialog och opinionsundersökningar
edit- Att vara villig att pröva en ny idé, att klara av att leva intellektuellt på skillnadens egg i alla frågor, att utan hetta undersöka dagens brinnande fråga, att ha inlevelsefull sympati, ett öppet och flexibelt sinne, stadga och balans i känslorna och svalt lugnt omdöme, är att ha kultur.
- — Arthur Henry Rolph Fairchild
För att kunna ta kloka beslut om Wikimedias framtid, behöver styrelsen en god informationsbas om alla dess projekt och språk. Diskussioner med wikigemenskapen kan också hjälpa till att förebygga framtida konflikter, och att hitta alternativa strategier för att lösa problem.
Enligt vad jag erfarit svarar wikigemenskapens medlemmar mycket positivt på inbjudningar till diskussion. Om diskussionen leds väl och har en tydligt definierad dagordning, är sådana arrangemang mer än bara ett tillfälle för människor att föra fram sina åsikter. Vad gäller Wikinews organiserade vi ett par chattillfällen på IRC: en Wikinews Chat för att undersöka relationen mellan wiki och bloggar (där många bloggare som inte är inblandade i Wikinews deltog), och två sessioner om framtiden om projektets perspektiv. Jag menar att styrelsen borde ta initiativ till regelbundna sådana öppna diskussioner inom wikigemenskapen, för varje Wikimedia-projekt inklusive Wikipedia. Detta skulle hjälpa styrelsen och verkställande direktören att identifiera vad som bör prioriteras, möjliga samarbeten och projekt som stannat av och slutat utvecklas.
Det är min förhoppning att varje projekt på längre sikt ska ha sitt uppdrag klart och väldefinierat formulerat, oberoende av språk, och att en öppen dialog ska leda till detta. För att ge bara ett exempel, så tycker jag inte att varje språkupplaga av Wikisource själva borde bestämma om huruvida de ska tillåta översättningar eller moderna texter—sådana mål bör definieras för projektet som helhet. Det är därför vi behöver öppna diskussioner, för att lista ut exakt vilka dessa mål är.
Förutom diskussioner med wikigemenskapen behöver vi bättre information om praxis på de olika projekten på olika språk. Vad gör administratörer på de olika Wikipediorna? Ses administratörsstatus som en roll som för med sig särskilda typer av ansvar, eller som ett uttryck för förtroende? Hur fungerar raderingar, jämfört mellan olika språk och projekt? Är användarna nöjda med interaktionen med stewarder? Vilka standarder följs, vad gäller upphovsrätt? När vi bättre förstår projekten, kan vi börja slå fast vilka sätt att hantera saker på som är bäst. Jag tror att wikigemenskapen borde samla sådan information om bästa förfaringssätt på Meta, så att nya projekt inte behöver återuppfinna hjulet i form av NPOV, wiki-etikett och administratörsrollen varje gång en ny wiki startas. Att samla ihop denna information, särskilt över språkgränserna, kärver dock en koordinerad insants. Styrelsen borde leda eller åt minstone ta initiativet till denna insats.
Samma sak gäller för det sätt själva organisationen sköts. Då och då borde vi ha en öppen chat på ämnet Wikimedia, med en dagordning förberedd på Meta, och fråga wikigemenskapen om de är nöjda med de sätt varmed de kan delta i projekt och organisation. Som sista punkt: styrelsen borde rapportera om sina aktiviteter på flera olika ställen. Tätheten mellan rapporterna bör avspegla hur aktiv styrelsen är. Jag leder gärna denna rapportering; mina essäer på Wikinews "State of the Wiki" kan stå som exempel på den mängd arbete jag är vilig att lägga på den typen av uppgifter.
Jag tror att site notice (notisen högst upp på alla sidor, som just nu används för att utannonsera det här valet) kan vara ett fantastiskt sätt att motivera wikigemenskapens medlemmar särskilt om vi gör det enkelt att göra sig av med den (förslagsvis en liten knapp att trycka på för att visa att man sett notisen och inte vill se den igen). Varför har vi kampanjer för att samla in pengar, men aldrig exempelvis ett upprop för att rekrytera nya MediaWiki-utvecklare? Detta tål förvisso att diskuteras. Jag tror hur som heslt att vi bör fråga wikigemenskapen till råds även i andra ärenden än de som gäller pengar —genom välriktade kampanjer, och för vissa frågor genom mer allmänt utsända meddelanden.
Nätverkande
editInte översatt än. Originalet finns på User:Eloquence/Platform 2006#Networking
Möjlighet att växa
editInte översatt än. Originalet finns på User:Eloquence/Platform 2006#Scalability
Innovation
editInte översatt än. Originalet finns på User:Eloquence/Platform 2006#Innovation
Fri kunskap
editInte översatt än. Originalet finns på User:Eloquence/Platform 2006#Free Knowledge
Juridisk strategi
editInte översatt än. Originalet finns på User:Eloquence/Platform 2006#Legal strategy
Intervju med mig själv
editInte översatt än. Originalet finns på User:Eloquence/Platform 2006#Interview with myself